Under sommaren 2025 upplevde norra Sverige en historiskt långvarig och intensiv värmebölja. Luften stod helt still både ute och inne, berättar Umeåbon Gunilla Eriksson. Lyckligtvis finns det sätt att skydda sig, om värmen skulle slå till i år igen.
I Umeå var värmeböljan ett plågsamt pågående elände med upp till över 30 grader under tre, fyra veckor.
– Visst har vi haft värmeböljor tidigare. Men aldrig med lika höga temperaturer under en så lång period. Vissa eftermiddagar stod termometern på över 35 grader.
Det blev en ansträngande tid. En lång räcka stekheta nätter gav knappt någon sömn och den dagliga hettan var svår att fly från.
– Det skapade en sån stresskänsla att min hjärna slutade att fungera som vanligt, berättar Gunilla. Jag fick svårt att tänka rationellt och planera för att kunna må så bra som möjligt. Som att komma ihåg att få i mig tillräckligt med vätska för att inte bli uttorkad. Som att få i mig lite mat fast jag inte alls hade någon aptit, eller ta min medicin vid rätt tid.
Vad gjorde du för att skydda dig mot värmen?
– På dagarna stängde jag alla fönster, och drog ned rullgardiner i de rum som har sådana, för att hindra värmen från att komma in. På nätterna var fönstren vidöppna med skyddande myggnät. Jag har ingen luftkonditionering hemma, ska försöka ordna det till sommaren.
Men jag har en golvfläkt som rör om luften en aning så den tog jag fram. Sedan gällde det att ta på sig några luftiga kläder och ta svalkande duschar. Jag var hellre inne än ute.
Bor: I Degernäs söder om Umeå.
Ålder: 71 år.
Yrke: Tidigare förskollärare, numera ordförande för PRO Teg i Umeå.
Intressen: Läsa och lyssna till böcker. Helst deckare, spänning får mig att koppla av. Informationsteknik intresserar mig också. Och att träffa människor, vara i sociala sammanhang, det älskar jag.
Även om värmen är svår att uthärda, kan det kännas konstigt att klaga över att det är varmt, konstaterar Gunilla. Det finns ju också något väldigt positivt med sommarvärme. Äntligen! tänker många. Men hur man klarar höga temperaturer beror ju på hälsan men också på hur man bor. I Sverige är våra hus främst konstruerade för att skydda oss från kyla, men inte för att skydda oss från värme. Att inte ha tillgång till svalare utrymmen eller möjlighet att sänka temperaturen inomhus skapar en klaustrofobisk känsla. Man har ingenstans att ta vägen.
”Vi behöver hålla koll på personer i vår närhet som är särskilt utsatta för värmen”
– Jag hade det absolut inte värst, jag kunde ändå ta mig nånstans. Jag cyklade ibland mycket långsamt till ett handelscenter med luftkonditionering här i närheten för att få ett par timmars svalka. Ibland kunde jag ta mig ett par kilometer till Umeälven för att finna skugga, någon vind och svalkande vatten. Eftersom solen lätt ger mig migrän var det viktigt att komma ihåg solglasögon och keps.
Enligt SMHI:s definition är en värmebölja en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck.
■ Vid värmebölja skickar SMHI ut ett meddelande för att lokala åtgärder ska sättas in när temperaturen förväntas bli minst 26 grader under tre dygn i rad.
Men många kan inte ta sig ut på egen hand – äldre och sjuka som är beroende av äldrevård och hemtjänst.
– Hettan är ansträngande för både boende och för personalen som måste vara särskilt uppmärksamma på de äldres mående. En del äldreboenden fick akut skaffa bärbara AC. Det borde vara en regel att ha luftkonditionering på alla vårdinrättningar.
Det är inte bara vi människor som mår dåligt av hettan, säger Gunilla. När det blir så höga temperaturer är våra djur och växter mycket utsatta. Med klimatförändringarna finns det risk att det inte finns tillräckligt med vatten till människor, djur och växter. Jag är verkligen orolig för hur klimatförändringarna påverkar oss och nästa generation.
Värmeböljorna lär återkomma och vi behöver nog bli mer förberedda på det oförberedda. Många viktiga beslut behöver tas på samhällsnivå. Men frågan är också hur vi själva kan förbereda oss för varma perioder och hur kan vi stödja varandra.
– Vi behöver hålla koll på personer i vår närhet som är särskilt utsatta för värmen. Uppmärksamma varningssignaler om vi märker att någon visar onormal trötthet eller förvirring. När jag kommer ihåg brukar jag ge tips via vår medlems-epost om att komma ihåg att dricka och skydda sig från solens hetta.
Det är också viktigt att hjälpa utsatta personer med transporter och åkturer.
– De som har bil med ventilation skulle kunna erbjuda skjuts. Jag kommer definitivt att satsa på AC både hemma och i bilen nu till sommaren. ■
Extrem värme kan vara farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka personer är speciellt sårbara. Det är viktigt att veta hur höga temperaturer påverkar oss och hur vi kan skydda oss mot värmen, säger Christofer Åström, doktor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Forskningen visar att värmeböljorna kan väntas bli längre, intensivare och fler i framtiden. Ökningen beror på människans påverkan på klimatet.
– Vi kan också se att det blir höga temperaturer på fler platser än tidigare runtom i landet. I norra Sverige har dagar med 30-gradig värme tidigare varit ovanliga men det sker oftare numera, säger Christofer Åström.
Vi nordbor är mer förberedda för kyla och inte vana vid att tänka på risker med värme. Men med klimatförändringarna lär vi bli tvungna att anpassa oss till ett annat klimat.
– Vi kommer att möta temperaturer vi inte är vana vid och det gäller då att hålla kroppstemperaturen nere och minska belastningen på hjärt-kärlsystemet.
Det är framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. När kroppen försöker göra sig av med värmen genom att transportera blodet till de ytliga blodkärlen, tvingas hjärtat arbeta hårdare.
– Att förändra sina invanda beteenden kan vara avgörande för att skydda sig, betonar Christofer Åström. Undvik fysisk ansträngning under de varmaste timmarna på dygnet. Planera dina aktiviteter tidigt på morgonen eller sent på kvällen när det är svalare.
Värme belastar njurarna kraftigt eftersom de måste reglera vätske- och saltbalansen när kroppen svettas mer.
– Vid höga temperaturer är det viktigt att dricka mer vätska än vanligt, även om man inte känner sig törstig. Vi kan inte lagra vatten i kroppen. Därför är det bättre att dricka små mängder ofta. Man kan också behöva salta lite extra på maten. När vi svettas mycket förlorar vi en del salt, vilket kan leda till rubbningar i kroppens saltbalans.
Även vissa mediciner kan påverka kroppens förmåga att reglera temperatur, så var extra uppmärksam.
– Rådgör gärna i god tid med din läkare om hur dina mediciner kan påverka dig under varma perioder och hur du ska hantera det. ■
■ Äldre. När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
■ Kroniskt sjuka. Hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, astma och KOL, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar riskerna.
■ Personer med psykisk funktionsnedsättning. De kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler.
■ För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
■ Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Risken ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
■ Drick regelbundet och ät vätskerik mat, som grönsaker och frukt. Vänta inte på att bli törstig. Undvik söta drycker, koffein och alkohol.
■ Ordna en sval miljö med hjälp av gardiner, persienner och markiser för att hålla värmen ute när solen skiner in. Försök, om det är möjligt, att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
■ Ta det lugnt. Undvik fysisk aktivitet under dygnets varmaste timmar.
■ Ordna svalka. En sval dusch är det bästa alternativet, men om det inte finns möjlighet kan en blöt handduk runt nacken vara ett alternativ.
■ Skydda dig mot solen genom att ha löst sittande kläder som täcker huden. Skydda huvudet med en hatt och var i skuggan så mycket som möjligt.
■ Vissa läkemedel är temperaturkänsliga. Vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen. Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.
Du kan alltid fråga på ett apotek om förvaring av läkemedel. Du kan också ringa till Läkemedelsupplysningen på
0771-46 70 10.
Öppet helgfria vardagar 9.00–17.00.
Förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist.
Ha kontakt med anhöriga och hjälp varandra att skapa bra miljöer och förutsättningar. Kontakta ensamstående släktingar, vänner eller grannar och fråga hur de mår i hettan.
Kontakta sjukvården för specifika råd kring din eller dina närståendes hälsa.
Källor: Folkhälsomyndigheten och Krisinformation från svenska myndigheter krisinformation.se
Sök akutvård via 112 om någon i din närhet med värmeslag blir mycket dålig.
För sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177 som hjälper dig bedöma symtom som:
✚ Kraftigt förhöjd kroppstemperatur, vanligtvis över 40 °C.
✚ Huvudvärk och yrsel.
✚ Förvirring, snabb puls.
✚ Svag i kroppen.
✚ Rödflammig, torr hud.
✚ Se till att personen ligger i skuggan eller i ett svalt rum.
✚ Ta av kläder för att minska värmen.
✚ Ge något svalt att dricka om personen är kontaktbar och kan svälja.
✚ Se till att hålla huden fuktig genom att spreja eller skölja med kallt vatten. Du kan också badda kroppen med en blöt handduk eller svamp. Vattnet bör vara mellan 15 och 18 grader. Vatten som är kallare än 15 grader gör att värmen stannar kvar i huden på grund av att blodkärlen drar ihop sig.
Obs! Lämna aldrig en person med värmeslag ensam.
■ Vid behandling på sjukhus kyls kroppen ned och patienten får vätska och vid behov även vätska och salter direkt i blodet i form av dropp.
Källa 1177.se
Läs mer! Gå in på folkhalsomyndigheten.se och sök på ”När det blir för varmt”. Där kan du hitta fler råd och saker att vara uppmärksam på.