Extrem värme kan vara farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka personer är speciellt sårbara. Det är viktigt att veta hur höga temperaturer påverkar oss och hur vi kan skydda oss mot värmen, säger Christofer Åström, doktor i miljömedicin vid Umeå universitet.
Forskningen visar att värmeböljorna kan väntas bli längre, intensivare och fler i framtiden. Ökningen beror på människans påverkan på klimatet.
– Vi kan också se att det blir höga temperaturer på fler platser än tidigare runtom i landet. I norra Sverige har dagar med 30-gradig värme tidigare varit ovanliga men det sker oftare numera, säger Christofer Åström.
Vi nordbor är mer förberedda för kyla och inte vana vid att tänka på risker med värme. Men med klimatförändringarna lär vi bli tvungna att anpassa oss till ett annat klimat.
– Vi kommer att möta temperaturer vi inte är vana vid och det gäller då att hålla kroppstemperaturen nere och minska belastningen på hjärt-kärlsystemet.
Det är framför allt hjärtat som får kämpa när temperaturen stiger. När kroppen försöker göra sig av med värmen genom att transportera blodet till de ytliga blodkärlen, tvingas hjärtat arbeta hårdare.
– Att förändra sina invanda beteenden kan vara avgörande för att skydda sig, betonar Christofer Åström. Undvik fysisk ansträngning under de varmaste timmarna på dygnet. Planera dina aktiviteter tidigt på morgonen eller sent på kvällen när det är svalare.
Värme belastar njurarna kraftigt eftersom de måste reglera vätske- och saltbalansen när kroppen svettas mer.
– Vid höga temperaturer är det viktigt att dricka mer vätska än vanligt, även om man inte känner sig törstig. Vi kan inte lagra vatten i kroppen. Därför är det bättre att dricka små mängder ofta. Man kan också behöva salta lite extra på maten. När vi svettas mycket förlorar vi en del salt, vilket kan leda till rubbningar i kroppens saltbalans.
Även vissa mediciner kan påverka kroppens förmåga att reglera temperatur, så var extra uppmärksam.
– Rådgör gärna i god tid med din läkare om hur dina mediciner kan påverka dig under varma perioder och hur du ska hantera det. ■
■ Äldre. När man blir äldre kan temperaturregleringen och förmågan att känna törst bli sämre.
■ Kroniskt sjuka. Hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, astma och KOL, demens, diabetes och psykisk sjukdom ökar riskerna.
■ Personer med psykisk funktionsnedsättning. De kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler.
■ För personer med fysisk funktionsnedsättning kan kroppens signalsystem vara satt ur funktion, de kan också behöva praktisk hjälp med till exempel extra dryck, klädbyten och att förflytta sig till svalare platser.
■ Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Risken ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
■ Drick regelbundet och ät vätskerik mat, som grönsaker och frukt. Vänta inte på att bli törstig. Undvik söta drycker, koffein och alkohol.
■ Ordna en sval miljö med hjälp av gardiner, persienner och markiser för att hålla värmen ute när solen skiner in. Försök, om det är möjligt, att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
■ Ta det lugnt. Undvik fysisk aktivitet under dygnets varmaste timmar.
■ Ordna svalka. En sval dusch är det bästa alternativet, men om det inte finns möjlighet kan en blöt handduk runt nacken vara ett alternativ.
■ Skydda dig mot solen genom att ha löst sittande kläder som täcker huden. Skydda huvudet med en hatt och var i skuggan så mycket som möjligt.
■ Vissa läkemedel är temperaturkänsliga. Vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen. Vissa mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.
Du kan alltid fråga på ett apotek om förvaring av läkemedel. Du kan också ringa till Läkemedelsupplysningen på
0771-46 70 10.
Öppet helgfria vardagar 9.00–17.00.
Förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist.
Ha kontakt med anhöriga och hjälp varandra att skapa bra miljöer och förutsättningar. Kontakta ensamstående släktingar, vänner eller grannar och fråga hur de mår i hettan.
Kontakta sjukvården för specifika råd kring din eller dina närståendes hälsa.
Källor: Folkhälsomyndigheten och Krisinformation från svenska myndigheter krisinformation.se
Sök akutvård via 112 om någon i din närhet med värmeslag blir mycket dålig.
För sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177 som hjälper dig bedöma symtom som:
✚ Kraftigt förhöjd kroppstemperatur, vanligtvis över 40 °C.
✚ Huvudvärk och yrsel.
✚ Förvirring, snabb puls.
✚ Svag i kroppen.
✚ Rödflammig, torr hud.
✚ Se till att personen ligger i skuggan eller i ett svalt rum.
✚ Ta av kläder för att minska värmen.
✚ Ge något svalt att dricka om personen är kontaktbar och kan svälja.
✚ Se till att hålla huden fuktig genom att spreja eller skölja med kallt vatten. Du kan också badda kroppen med en blöt handduk eller svamp. Vattnet bör vara mellan 15 och 18 grader. Vatten som är kallare än 15 grader gör att värmen stannar kvar i huden på grund av att blodkärlen drar ihop sig.
Obs! Lämna aldrig en person med värmeslag ensam.
■ Vid behandling på sjukhus kyls kroppen ned och patienten får vätska och vid behov även vätska och salter direkt i blodet i form av dropp.
Källa 1177.se
Gå in på folkhalsomyndigheten.se och sök på ”När det blir för varmt”. Där kan du hitta fler råd och saker att vara uppmärksam på.