Utrikesfödda får i snitt 5700 kronor mindre i pension. Och skillnaden kan öka om ojämlikheten på arbetsmarknaden fortsätter.
När dagens 89-åringar gick i pension var skillnaden mellan utrikes- och inrikesföddas pensioner inte särskilt stor. Invandrarna låg i genomsnitt knappt en tusenlapp efter övriga. För de som gick i pension 20 år senare och nu är 69 år gamla är bilden en helt annan. Där har gapet ökat till 5700 kronor per månad.
– Jag blev faktiskt överraskad att det var så stora skillnader. Att det skulle vara skillnad trodde jag, men att det dragit iväg så pass mycket… Det tycker jag är oerhört besvärligt, säger Håkan Svärdman som är pensionsexpert på Folksam.
Det är han som ligger bakom den rapport som siffrorna är hämtade ifrån: ”Vad blev det för pension för utrikesfödda?”. Han har gått igenom vad utrikesfödda i olika generationer fick i pension om de pensionerade sig vid 65 års ålder.
Det finns flera förklaringar till att pensionsgapet dragit iväg. En viktig faktor är att pensionssystemet förändrats. De äldsta personerna i studien omfattades av det gamla pensionssystemet med folkpension och ATP – och då var kraven för att få pension annorlunda. Det räckte med att ha bott i Sverige i 30 år, jämfört med dagens 40 år, och man fick räkna de bästa femton åren till sin pension.
Men det är inte den enda orsaken. Positionen på arbetsmarknaden har också försämrats över tid för personer födda i andra länder. Arbetslösheten har ökat och många utrikesfödda är och har varit sysselsatta i branscher med lägre löner.
Samtidigt är det en stor grupp med stora olikheter sinsemellan – och mellan generationer. Många i det äldre gardet kom hit genom arbetskraftsinvandring, medan många som kommer idag i allt högre grad kommer från länder utanför Europa och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.
Ahmed Abdirahman, vd och grundare Järvaveckan, ser en risk att pensionsklyftorna kommer att öka ännu mer om inte de som idag är i arbetsför ålder kommer in ordentligt på arbetsmarknaden.
– Vi måste åtgärda det gap vi ser på arbetsmarknaden där allt högre grad utrikesfödda har lägre lön även när de jobbar i samma jobb och har samma utbildning. En högre grad av utrikesfödda är tyvärr också arbetslösa, även om den gruppen är i minoritet jämfört med alla som jobbar.
Han menar att det både handlar om att hjälpa de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden att hitta till rätt utbildningar och jobbmöjligheter men också att minska fördomar bland arbetsgivare.
– Vår rapport från Järvaveckan research visar att fördomar förekommer och att de påverkar människors möjlighet att göra rätt för sig. Att företagen själva erkänner att det finns fördomar är positivt – en signal om att man behöver hjälp att komma ifrån det, säger Ahmed Abdirahman.
PRO:s pensionsexpert Joel Stade påpekar att man inte får bortse från tjänstepensionens effekt på pensionärernas inkomster.
– Det är ett problem att invandrare ofta arbetar på arbetsplatser utan kollektivavtal. Utan kollektivavtal finns ingen rätt till tjänstepension. Här kan fack och arbetsgivare göra en insats genom att teckna fler kollektivavtal, säger han.
Och vad kan man då göra för att minska skillnaderna för de som idag är pensionärer? Folksam presenterar flera förslag i sin rapport: Höjda pensionsrätter, både intjänade och framtida, en effektiv pensionsgas som fördelar överskott i inkomstpensionssystemet, modernisering av garantipensionen, sänkt eller avskaffad avkastningsskatt på tjänstepension och skattegynnat privat pensionssparande för alla.
Läs mer om Folksams förslag i rapporten Vad blev det för pension för utrikesfödda?
I rapporten ”Vad blev det för pension för utrikesfödda?” har pensionerna för personer som varit bosatta i Sverige i minst 30 år jämförts med samtliga pensionärer i årskullarna 1937, 1940, 1945, 1950, 1955 och 1957. Jämförelsen omfattar individer som har tagit ut hela den allmänna pensionen vid 65 års ålder.
Rapporten utgår från statistik från Statistiska centralbyrån och är beräknad i 2024 års priser.