Det är alltid brist på några mediciner – och det är ofta äldre som drabbas mest. ”En skandal”, anser läkaren Yngve Gustafson.
När den här artikeln skrivs, i juni 2025, är 975 av de närmare 16 000 läkemedelsprodukter som är godkända i Sverige restanmälda. Det betyder att de har tagit slut eller att det finns en risk att de kommer att göra det.
Kent Olaisson vet vad det innebär. Han har diabetes typ 2 och fick för fem år sedan en ny medicin. Han vägde för mycket och hade dåliga värden, och det var en diabetessjuksköterska som föreslog att han skulle prova det nya läkemedlet.
– Det var ju klart att jag kunde testa; jag tog en spruta en gång i veckan och det fungerade så fruktansvärt bra. På sex månader förlorade jag 30 kilo och det gjorde ju att mina värden för diabetes blev jättebra.
Sedan hände något, namnet på läkemedlet som gjorde sådan skillnad för honom blev världskänt: Ozempic.
Men då handlade det inte om hur effektiv medicinen var för att behandla typ 2-diabetiker utan om att stjärnor i USA – från Oprah Winfrey till Elon Musk – använde det för att banta.
Ju fler bantarna blev, desto mer komplicerat blev det för Kent Olaisson och andra att få tag på sin medicin.
Det hände att han var tvungen att köra fyra-fem mil från hemmet i Surte utanför Göteborg för att hitta ett apotek där Ozempic inte var slut.
– Jag gick in på Fass och slog upp Ozempic och där kunde man se vilka apotek som hade det i lager.
Kent konstaterar att han var lyckligt lottad som kör bil, alla pensionärer är inte så rörliga.
– Efter ett tag så försvann det helt och hållet. Jag var utan den här sprutan i över ett halvår.
Kent är inte ensam om denna erfarenhet.
En undersökning visar att fyra av tio personer med diabetes typ 1 eller 2 upplevde läkemedelsbrist under förra året. Nästan lika stor andel av patienterna med diabetes typ 2 uppgav att bristen påverkade deras hälsa negativt.
För Kent Olaisson blev den tillfälliga lösningen att gå över till ett annat läkemedel, vilket i praktiken betydde en tablett varje morgon istället för en spruta i veckan.
– Det var väldigt besvärligt för det var restriktioner på hur man skulle ta medicinen: man fick inte lov att äta sex timmar innan och två timmar efter att man tagit den.
Han satte klockan på sex, tog sin tablett och somnade om.
”Läkemedelsbristen är ett jätteproblem, ett hot mot liv och lem”
Förutom att Kent Olaisson är Diabetesförbundets regionordförande i Västra Götalandsregionen är han också engagerad nationellt och reser därför en hel del. Det gjorde den nödvändiga rutinen komplicerad. Dessutom var ersättningsmedicinen inte lika effektiv som Ozempic och han började gå upp i vikt igen.
Kent Olaisson delar inte bara sina erfarenheter med många diabetiker utan också med personer med exempelvis hjärt-, kärl- eller lungsjukdom.
– Läkemedelsbristen är ett jätteproblem, ett hot mot liv och lem, och den är speciellt oroande när det gäller äldre. Ibland finns ju läkemedlet på ett annat apotek, men den gruppen har ofta inte orken, kraften och möjligheten att ta sig dit. Det är klart att det är ytterst problematiskt, säger Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.
Han är ledamot i regeringens patient-råd och berättar att brist på läkemedel är något som brukar tas upp av representanterna för de 13 organisationer som ingår där.
Det har tagits politiska initiativ för att bekämpa problemet – vite vid utebliven rapportering vid bristsituationer är ett exempel – konstaterar Anders Åkesson.
– Men grunden är att säkerställa att vi får en bättre organisation och bättre kontroll på var läkemedel finns. Vi behöver bättre förutsättningar, det är livsviktigt, säger han.
Yngve Gustafson, professor emeritus i geriatrik knuten till Umeå universitet och sedan länge en stridbar röst i frågor som rör äldres situation, är också starkt kritisk till att det uppstår brist på vissa läkemedel.
– Det är en skandal att det är så vanligt att läkemedel blir restnoterade och att leveranserna fungerar så dåligt, säger han.
Han framhåller att det värsta scenariot – att medicinering helt uteblir på grund av att ett läkemedel tagit slut – kan vara särskilt allvarligt för äldre människor.
– Ju äldre och skörare en människa är, desto större risk är det om medicineringen uteblir, säger han.
Ofta ersätts läkemedel som det råder brist på med andra produkter. Även om ersättningsläkemedlen innehåller samma aktiva substans och i princip kan betraktas som identiska kan det orsaka problem, framhåller Yngve Gustafson.
– De har en annan sammansättning vilket kan öka risken för allergiska reaktioner. Även om det är samma preparat så kan ju tablettens innehåll, färgämnen och sådant, göra att man kan reagera olyckligt.
”Bristsituationer är inget nytt fenomen, utan det finns restsituationer av läkemedel som sträcker sig 10-15 år tillbaka.”
Tillsammans med SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna samt Apoteket ingår PRO i samarbetet Koll på läkemedel.
– Inom ramen för det samarbetet har vi lyft just läkemedelsbrist som ett växande problem. Orsakerna är ofta globala – produktionsstörningar, brist på råvaror eller en ökad efterfrågan – men konsekvenserna är mycket lokala – och det är patienterna som drabbas, säger Carina Benjaminsson, sakkunnig på PRO:s kansli som ingår i gruppen.
Även hon framhåller äldre som en i sammanhanget särskilt sårbar grupp.
– Många har flera diagnoser och är beroende av att behandlingen fungerar kontinuerligt. När ett läkemedel saknas kan det snabbt få konsekvenser, till exempel försämrad hälsa, mer smärta, ökad oro eller till och med sjukhusinläggning. Dessutom är det inte alltid enkelt att byta till ett annat läkemedel – kroppen kan reagera olika, och det kan uppstå missförstånd kring dosering eller användning.
Det är inte ovanligt att PRO-medlemmar hör av sig till kansliet och vittnar om att drabbas av brist på läkemedel, berättar Carina Benjaminsson
– Det skapar en otrygghet – både för individen och för anhöriga, säger hon.
Senare års medierapportering om brist på läkemedel har kunnat ge uppfattningen att fenomenet nyss har uppstått, men Samuel Silkestrand som är utredare på Läkemedelsverket säger att det inte stämmer.
– Bristsituationer är inget nytt fenomen, utan vi kan se nyhetsartiklar om restsituationer av läkemedel som sträcker sig 10-15 år tillbaka.
En avgörande händelse var att Läkemedelsverket började föra statistik över restnoteringar så sent som 2018 – kunskapen om situationen i Sverige har ökat sedan dess vilket har gjort den mer synlig.
Förutom olika initiativ från samhällets sida (se ruta nedan) är den enskilde individens agerande viktigt för att bidra till att minska risken för att läkemedel tar slut, betonar Samuel Silkestrand. Han hänvisar till den rekommendation om ”egenberedskap” som Socialstyrelsen gick ut med häromåret om att ha ordinerade läkemedel hemma för en månads behov.
– När det gäller receptbelagda läkemedel får du ut recept för tre månaders förbrukning per uttag. Eter två månader har du möjlighet att hämta ut nästa omgång läkemedel – så vänta inte ut dina tre månader, säger Samuel Silkestrand. ■
■ Läkemedelsverket graderar bristen på läkemedel efter en femgradig skala, där 1 betyder ”ingen påverkan” och fem betyder ”kritisk påverkan”. Nivån i Sverige ligger just nu på 2, ”måttlig påverkan”.
■ Under perioden januari till april rådde det särskilt brist på olika typer av immunstimulerande medel, astmaläkemedel till barn, vissa antibiotika och vissa cytostatika.
■ Problem i tillverkningen är den vanligaste orsaken när en brist uppstår. Näst vanligast är sådant som har med försäljningen att göra, som stor efterfrågan.
■ I april föreslog en statlig utredning att Läkemedelsverket ska kunna begränsa utlämningen av läkemedel som är på väg att ta slut för att säkerställa att de mest behövande inte blir utan.
Källor: Läkemedelsverket och SOU 2024:43