Juridik
Hur ska jag göra? Jag är gift sedan 46 år och har två barn i äktenskapet. Innan jag gifte mig blev jag far till en son, med annan kvinna.
Både sonen och mamman till pojken är döda nu. Hur många barn min son, född 1961, blev far till vet jag inte, jag har aldrig sett eller träffat något av dem, men jag tror det finns tre barn. Jag har ingen lust att ge något arv till någon som jag inte känner och aldrig har sett.
Kan jag skriva testamente och göra dem arvlösa? Eller måste jag ge bort allt jag äger och sedan skriva att jag har nyttjanderätt?
Framtidsfullmakt kanske är bra att ordna?
SVAR: Din avlidne sons barn är dina bröstarvingar och de har arvsrätt enligt lag efter dig. Du kan skriva ett testamente till din fru eller era gemensamma barn, som innebär att barnen till din son från ett tidigare förhållande inte ska ärva dig, men efter att du har avlidit så ska dessa barnbarn ta ställning till ditt testamente och de har då, oavsett hur testamentet är formulerat, möjlighet att begära att få sina laglotter efter dig. Laglotten är hälften av arvslotten, alltså hälften av den del som de ärver om du inte har något testamente.
Genom testamente kan du alltså minska deras arv till hälften, men inte göra dem helt arvlösa, såvida de inte godkänner det genom att godkänna testamentet utan att kräva sina laglotter.
Om man ger gåvor men behåller nyttjanderätten till den bortgivna egendomen, kan bröstarvinge under vissa förutsättningar ha möjlighet att få sin laglott även i dessa gåvor.
Möjligheten att kräva laglott även i egendom som har bortgivits före dödsfallet brukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet. Denna möjlighet fordrar dock att bröstarvingen väcker talan vid tingsrätt, mot mottagaren av gåvan eller gåvorna, inom ett år från bouppteckningen.
Bröstarvingar (barn eller barn till avlidna barn) har alltså en stark och omfattande arvsrätt. Om du vill skriva ett testamente så är mitt råd att du anlitar en jurist, så att testamentet utformas på rätt sätt.
Genom en framtidsfullmakt kan du ge din maka eller någon annan rätt att ta hand om dina personliga och ekonomiska angelägenheter, om du på grund av demens eller annan sjukdom inte själv kan bevaka dina intressen eller ta hand om din ekonomi.