Minns ni 1990-talet när de färgglada kaffemuggarna från Höganäs gjorde succé? De sålde som smör och var dödsstöten för den traditionella kaffeservisen. Nu finns det ett nyvaknat intresse för Höganäsmuggarna.
För fyrtio år sedan hette det kaffe med dopp och vi sörplade kaffe ur koppar med fat. Kaffeservisen var status, vi hade ibland en billigare till vardags och en dyrare från Gustavsberg, Rörstrand eller Kunglig Dansk till fint, gärna med guld eller blommor på. Muggar var inte att tänka på – de förknippades med ölsejdlar.
Men i början av 1990-talet förändrades allt. Kaffemuggarna från Höganäs Keramik gjorde entré och serviserna förpassades till skåpen för att samla damm. Startskottet var muggen Collection av Marie-Louise Hellgren.
– I mitten av 1980-talet var jag nyutexaminerad från HDK i Göteborg (Högskolan för design och hantverk) och fick ett frilansavtal som formgivare hos Höganäs Keramik. Först gjorde jag en servis som hette Provence. Men mitt uppdrag från den dåvarande ägaren Anders Färdig var också att ta fram en mugg som skulle kosta 99 kronor och vara exklusiv, berättar Marie-Louise Hellgren.
– Så jag satt och ritade på en mugg som skulle vara tunn upptill och god att dricka ur. Formen skulle vara mjuk. Det blev många skisser. Tillsammans med mästarna i verkstaden tog jag fram några nya glasyrer. Den första var Voss (mörkt gråblå), den andra Celadon (en ljus grön) och en vit. Vi beställde också små underlägg i trä till muggarna. Både i naturligt trä och svarta.
Marie-Louise Hellgren berättar att det var roliga och spännande tider.
– Både Anders Färdig och formgivaren Signe Persson Melin fanns på bruket och stöttade, fortsätter Marie-Louise som fortfarande är formgivare och för några år sedan kom med den uppmärksammade pallen Snåland, av spillvirke från den klassiska pinnstolen Lilla Åland.
Collectionsmuggen som lanserades 1990 tillsammans med en tekanna med bambuhandtag, och en assiett blev en succé och kom i tre olika storlekar och så småningom även vitt, gult, himmelsblått, olivgrönt med flera. Sammanlagt blev det elva kulörer.
För designchefen Örjan Johansson och Höganäs Keramik var det en lättnad. Det gav ett uppsving till bruket som hade haft problem. Länge hade man försökt få svenskarna att dricka kaffe ur mugg. Redan under 1970-talet hade en av brukets formgivare Ann Jansson ritat muggen Höganäs 7. Designchefen Örjan Johansson gjorde även en mugg och servis med namnet NonStop.
Både Höganäs 7 och NonStop marknadsfördes ordentligt under 1980-talet.
”Höganäs NonStop är gjord för den nya tiden. Nu när allt färre har tid att sitta ner till gemensamma frukostar, lagade luncher eller rejäla middagar behöver alla NonStop. Höganäs NonStop gör den snabba, enkla måltiden till en glädjestund. Här finns muggarna, smörgåsassietterna, fil- och salladsskålarna. I sex läckra färger. Höganäs NonStop är en symfoni av färg och funktion. Vem får inte lust att komponera, blanda och bjuda alla sinnen till bords!”
Ett problem med muggar är handtaget/örat, det är en knivig fråga för en formgivare. Det går lätt sönder i bränningen och vid packning och transport. Så under 1970-talet köpte Höganäs Keramik en fabrik i England som enbart skulle göra muggarnas handtag. Och Höganäs 7-muggen fick ett avtagbart handtag i plast. Verkligen nyskapande och innovativt, men det blev ingen långlivad business.
När nu 1990-talet kom och Collectionmuggen blev en hit bjöds fler formgivare in och fler modeller skapades. Namn som Club, Java, Futura, Tellus, Puls, Paus och Flora. Det tillverkades även tillbehör som kannor, gräddkannor och sockerskålar. Man kunde mixa och matcha som man ville. Många försökte även kopiera muggarna, men det lyckades inte särskilt bra.
Höganäsmuggarna var ett färgsprakande inslag i många butiker långt in på 2000-talet. Men sedan köptes bruket upp av finska Fiskars och tillverkningen lades ut i Thailand år 2009. Nu kommer mycket färre modeller på muggar.
Fast 1990-talets explosion av Höganäs-
muggen förnyade inte bara vår syn på serviser utan gjorde även den svenska fikastunden helig och världskänd. I New York öppnades svenska Fika där man kunde få kaffe och kanelbulle.
Sedan dess har vi fått nya kaffetraditioner. Espresso i små koppar med fat efter maten för att piggna till, och en caffelatte i pappersmugg mitt i språnget hör stadsbilden till. Ni minns väl lattemammorna? Barnlediga som samlades för en caffelatte på stan.
Men trots nya vanor är fikamuggen här för att stanna. De gamla klassiska kaffeserviserna som Mon Amie, Ostindia med flera har också blivit med muggar.
Och nu dryga 30 år efter storsäljaren Collection kan man se ett ökat intresse för Höganäsmuggarna på andrahandsmarknaden. Det märks inte minst på Tradera där det läggs upp Höganäsmuggar varje dag. En del av modellerna är dessutom högvaluta i Japan och Sydkorea. Förhoppningsvis är vi medvetna om kvalitén! Och återbruk står högt i kurs numera.
Själv älskar jag att dricka mitt bryggkaffe ur min Collectionmugg. Perfekt öra och tunn kant som känns bra mot läpparna. Ja, fikamuggen är en hel vetenskap. ●