Hur ser regeringens satsningar på äldre ut i kommande budgetar? Det är en av de brännande frågor som Åsa Lindestam, ordförande för PRO, hoppas få svar på från finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med mötet med regeringens pensionärskommitté på onsdag.
Bedrägerier som fortsätter trots hårdare straff, stigande priser, räntor och hyror och låga pensioner gör det svårt för många pensionärer att känna att något blivit bättre med den nya regering som tillträdde i höstas.
Det anser Åsa Lindestam, ordförande för PRO, som nu på onsdag möter regeringens pensionärskommitté för att tillsammans med andra pensionärsorganisationer diskutera vilket stöd från staten äldre kan räkna med framöver.
Sittande regering skulle behöva göra en hel del annorlunda för att förbättra situationen för landets pensionärer, tycker Åsa Lindestam, och saknar inte förslag på vad:
Att höja pensionerna, fixa en gas i pensionssystemet som höjer pensionerna extra mycket i goda ekonomiska tider och att minst 18,5 procent (från dagens 17,21 procent) av inkomsten ska betalas in till pensionssystemet är några angelägna punkter på PRO:s önskelista till regeringen, framhåller hon i sitt svar till PROpensionären, och tillägger:
– Vi behöver göra vaccinationsprogrammet för pensionärer gratis, se till att pensionärer kan få lån i bankerna och bygga fler bostäder.
Pensionssystemet måste stärkas ekonomiskt, anser Åsa Lindestam, och hoppas under mötet även få konkreta svar på hur regeringens arbete för detta ser ut.
– Pensionärernas ekonomi är viktig och den urholkas undan för undan, likaså bidragen till civilsamhället. Äldre måste få kosta, betonar Åsa Lindestam.
I ett partiledarsamtal i TV4 i lördags lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att ”ytterligare resurser” skulle förhindra uppsägningar i vården i landets regioner. Samtidigt räknar arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, med ett underskott på 24 miljarder kronor i år, vilket gör att många regioner tvingas till uppsägningar och nedskärningar. Självklart kommer PRO under onsdagens möte även att ta upp statsministerns löfte till vården och begära svar om hur det ska uppfyllas, säger Åsa Lindestam.
Något som alltid också diskuteras vid mötet med regeringens pensionärskommitté är pensioner, berättar hon. Och det trägna påverkansarbetet har burit frukt.
I sommar kommer de som är födda 1957 att kompenseras för den felaktiga skatt de drabbades av när delar av ersättningar i pensionssystemet höjdes förra årsskiftet. En av regeringens satsningar i budgeten i höstas blev nämligen att återbetala ”57:orna”, en kompensation som uppgår till totalt 3,2 miljarder kronor och som betalas ut från 1 juli i år.
– Våra påtryckningar, både mot ministern och de debatter vi tillsammans med de andra pensionärsorganisationerna har offentliggjort, har gett 57:orna hopp om pengar tillbaka, säger Åsa Lindestam. Dessutom, menar hon, var det utifrån hennes eget förslag om att vara pragmatisk som Pensionsgruppen, som sätter ramarna för landets pensionssystem, från och med i fjol bjuder in alla riksdagspartier, alltså även SD, V och MP att närvara.
Regeringens pensionärskommitté, som tillsattes 1991, är ett forum för överläggningar mellan regeringen och sex olika organisationer, däribland Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF) och Sveriges Kommunalpensionärers Förbund (SKPF).
I början ansåg organisationerna att deras inflytande inte var tillräckligt, och efter påtryckningar i mitten av 1990-talet lyckades de stärka det i en överenskommelse med regeringen. Den innebar att företrädare för organisationerna en gång i kvartalet möter olika ministrar i regeringen.
Pensionsgruppen bildades i sin tur när ATP-systemet avskaffades och nya pensionssystemet sjösattes under 1990-talet. Uppdraget var att ”vårda” pensionssystemet. Vid denna tid ingick representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna i Pensionsgruppen. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har dock länge velat få större inflytande över svenskarnas pensioner. I slutet av augusti i fjol beslutade regeringen att bjuda in partierna till gruppen, med kravet att de lovar att ställa upp på pensionssystemets principer att avhålla sig från att köra egna kampanjer utanför gruppen och vara med på att genomföra det de fem ursprungliga partierna under åren enats om att slutföra.
De höjningar av olika pensionsrelaterade åldrar som infördes den 1 januari förra året drabbade omkring 110 000 svenskar födda 1957.
En förändring var det förhöjda grundavdraget som numera gäller från det år en person fyller 67 år, inte från 66 år som tidigare.
Vanligtvis skapas det övergångsbestämmelser för de som redan uppnått åldern med ett tidigare regelverk – men inte i detta fall.
Följden blev att alla personer födda 1957 fick vänta ytterligare ett år på skattesänkningen – trots att de i andra avseenden räknas som pensionärer. I alla avseenden förutom skatten (det förhöjda grundavdraget år 2023) betraktade staten alltså personer födda 1957 som pensionärer, vilket kunde innebära drygt 2000 mer i skatt per månad för dessa personer och i genomsnitt 3 000 kronor för en person född -57 som fortfarande arbetar.
Drabbade pensionärer, pensionärsorganisationer och fackförbund har länge krävt att ”57:orna” kompenseras. I början av året skickade Pensionsmyndigheten ut ett brev till årskullen där myndigheten beklagade att de i sitt remissvar inte informerat regeringen om effekterna av lagförslaget.
https://propensionaren.se/gladjebesked-57orna-far-kompensation/