Dna-testerna har revolutionerat släktforskningen. Men hur går det egentligen till? Och kan man lita på resultatet? Vi guidar dig igenom allt du behöver veta – och låter den rutinerade dna-experten Peter Sjölund kommentera.
Dna ligger inbäddat i kroppens celler och talar om vilka olika egenskaper vi ska ha. Ett barn ärver hälften av sitt dna från sin pappa och andra hälften från sin mamma. De har i sin tur ärvt hälften från sina vardera föräldrar, så mängden dna halveras för varje generation.
Går man tillbaka 6-7 generationer finns anfäder och anmödrar som man inte ärvt något dna från alls. Medan annat dna har ärvts i princip oförändrat genom tusentals generationer. Har man dna-segment som är helt lika är man släkt. Och ju längre det gemensamma segmentet är, desto närmare släkt är man.
– Det är fascinerande att vi bär på otroliga mängder information i vårt dna. Ett gram dna är så lite att det inte syns, men skulle man ta informationen som finns där och lagra den på cd-skivor skulle det behövas ettusen miljarder cd-skivor! Det är ju obegripligt mycket, konstaterar Peter Sjölund, som är Sveriges främsta expert på dna-släktforskning.
Med ett dna-test får man reda på vilka man är släkt med, av andra personer som låtit testa sig. Alla som testar sig hittar nya släktingar – ibland nära, men oftast lite mer avlägsna.
Det kan också hända att testet visar att du har en annan förälder än vad du tror. Och det kan dyka upp tidigare okända halvsyskon. Därför är det viktigt att tänka igenom om du verkligen vill veta sanningen innan du bestämmer dig för att göra ett dna-test.
■ Verifiera sin pappersforskning. När du kan placera in en dna-träff i ditt släktträd.
■ Hitta en okänd fader. Med hjälp av dna-träffar kan det gå att ringa in honom.
■ Hitta sin familj. Många adopterade har återknutit kontakterna med familjemedlemmar genom dna-test.
■ Få kontakt med nya släktingar. Dna knyter ihop släktforskare över hela världen och du kan lära känna nya släktingar.
Drygt fyrtio miljoner människor världen över har dna-testat sig – och antalet svenskar som testar sig fördubblas varje år. Det finns i princip fem bolag, alla med sin egen databas. Det går inte att säga vilket bolag som är bäst eftersom man inte vet i förväg var ens närmaste okända släktingar testat sig. Det skiljer i upplägg och priser – jämför kostnader och villkor för eventuella abonnemang på deras hemsidor ( se faktaruta nedan).
– De flesta i Sverige väljer FamilyTreeDNA eftersom de är störst här och inte kräver något abonnemang. Men det kan vara bra att börja med Ancestry eftersom det går att föra över sin rådata därifrån till andra bolag, men inte att föra över dit. Då finns du med i fler databaser, tipsar Peter Sjölund.
De flesta börjar med att testa sig själv för att få¨bekräftat att nära anhöriga är ens biologiska släktingar. Att kunna testa båda sina föräldrar och även deras syskon är bra. Genom att testa släktens allra äldsta personer kan man komma längre bakåt i historien och få värdefull information. Om du till exempel söker en okänd farfar och har en trolig kandidat kan du söka upp en nu levande släkting till kandidaten att testa för att jämföra ert dna.
– Okända fäder är den roligaste nöten att knäcka, menar Peter Sjölund. Jag hjälpte en 85-årig man som hade undrat hela sitt liv vem hans pappa var. Jag kunde ge honom namnet på hans pappa och en bild på honom, och även om pappan inte fanns i livet längre var det verkligen helande för honom att äntligen få reda på vem han var.
Ett dna-test kostar 700–1 000 kronor, med reapriser några gånger om året. Man beställer från respektive testbolags hemsida, och får ett test-kit hemskickat. Många släktforskarföreningar säljer test-kit och kan hjälpa till med det praktiska. De håller samma priser och man slipper returportot.
Med topsar gnuggar man på insidan av kinderna och stoppar sen ner dem i ett provrör. Hos Ancestry och 23andme spottar man istället i ett provrör. Med bifogat returkuvert skickas provet och ett formulär tillbaka till USA, där analysen genomförs.
– Det är mycket enkelt att ta ett dna-test, och helt smärtfritt. Mycket enklare än ett corona-test! säger Peter Sjölund.
Efter några veckor är analysen klar. Logga in på ditt konto så ser du en lista med namn på personer du är släkt med – vanligen över tusen träffar. Listan fylls på med nya namn efter hand som fler släktingar testar sig där. Du får veta hur mycket dna som du delar med träffarna – dna som ni har ärvt från en gemensam ana långt tillbaka i tiden. Du får även en grov etnicitetsuppskattning som visar vilka geografiska områden du härstammar ifrån.
– Det där tycker jag dock gott man kan hoppa över, säger Peter Sjölund.
Slumpen kan göra att kartan stämmer ganska bra, men om du testar dig hos olika bolag får du olika resultat eftersom felmarginalerna är stora.
När resultatet är klart får du en träfflista med alla de personer i testbolagets databas som du är släkt med. Bolaget uppskattar hur nära släktskapet är, utifrån hur lika ert dna är.
Du har kanske fått tusentals träffar utan att känna igen något namn. Nu behöver du klura ut hur släktskapen ser ut. Testbolagen har olika verktyg som kan hjälpa dig att jämföra och sortera dina träffar. Om en intressant träff inte lagt upp släktträd kan du kontakta denne och fråga, eller själv forska fram dennes släktträd.
Ancestry: Störst i världen, populärt i USA. ancestry.se
23andme: Näst störst i världen. 23andme.com
My Heritage: Nummer tre i världen. myheritage.se
FamilyTreeDNA: Störst i Skandinavien. familytreedna.com
Living DNA: Stort i Storbritannien. livingdna.com
Systemet har uppskattat hur nära släkt ni är beroende på hur många och hur långa dna-segment ni delar – till exempel ”2nd cousin – 4th cousin” som är 3-5 generationer tillbaka. Genom att jämföra släktträd kan du hitta en gemensam anfader med några av dem.
– Du får ju inget färdigt släktträd utan bara en lista med namn. Du behöver själv jobba med din matchningslista om du vill ta reda på hur släktskapen ser ut. Om träffarna har släktträd gäller det att jämföra ditt eget släktträd med deras. Så traditionell släktforskning behövs för att du ska få reda på hur du är släkt med personerna, förklarar Peter Sjölund. ●
Pappa, vem är du? (2021), Christina Sagersten
Europas mödrar: de senaste 43 000 åren (2022), Karin Bojs
Från dna-test till släktträd (2022), Peter Sjölund
Svenskarna och deras fäder (2016), Karin Bojs, Peter Sjölund
DNA med Åsa och Linda
DNA-anor, Dna-släktforskning för noviser
Lär dig att släktforska, Cecilia Sandbring
■ Artikeln om DNA-släktforskning kommer från tidningen Släkthistoria. Nu kan du testa 3 nummer av Släkthistoria + en ny bok för endast 129,50 kr + porto 29,50 kr, totalt 159 kronor.
Släkthistoria är Sveriges största släktforskartidning och utkommer 12 gånger per år. Varje nummer innehåller massor av hjälp och inspiration för dig som söker dina rötter. Släkthistoria berättar också om livet förr i Sverige, om släktforskares fynd i källorna och om kända personers antavlor.
Boken Sveriges historia för släktforskare är på 331 sidor och har utsetts till “Årets bok om svensk historia”. Den är värd 299 kr, men du som läser PROpensionären får den utan extra kostnad om du prövar en prenumeration på Släkthistoria.
Gör så här för att ta del av specialerbjudandet:
■ Besök hemsidan www.slakthistoria.se/pro
■ Fyll i dina uppgifter
■ Klicka ”Beställ nu”
Välkommen som prenumerant och lycka till med din släktforskning!
Magnus Bergsten
Chefredaktör, Släkthistoria