Hur har du det med existensen? Är kanske inget doktorn brukar fråga. Men att tänka kring sitt liv och vad som är meningen med alltihopa kan vara bra för måendet. För den som vill närma sig ämnet har psykiatriläkaren Åsa Palmkron Ragnar och psykoterapeuten Katarina Lundblad skrivit en handbok i existentiell hälsa.
De senaste åren har en ny aspekt av hälsa letat sig in i våra medvetanden, den existentiella hälsan. Att diskutera vad som är meningen med livet är förstås något människor ägnat sig åt bra mycket längre än så, men att se det som en hälsofråga är vi kanske inte vana vid. 2024 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att göra existentiell hälsa till en del av det svenska folkhälsoarbetet vilket visade sig vara kontroversiellt.
I den efterföljande debatten har uppdraget kallats både oseriöst och ovetenskapligt. Det har också förekommit uppgifter om att uppdraget skulle ha kopplingar till Fållöknastiftelsen som startade samma år, av den avgående statsministerns fru prästen Birgitta Ed.
Åsa Palmkron Ragnar, en av författarna till boken Leva livet – vägar till mening, sammanhang och inre styrka tar avstånd både från kontroverserna och ämnets religiösa koppling. Att förhålla sig till livets villkor och fundera över sin plats i universum är något som berör alla.
– Existentiell hälsa kan ha en religiös utgångspunkt, men det måste inte vara så. Vår bok är inte knuten till någon särskild tro eller livsåskådning. Existentiell hälsa är heller ingenting nytt utan är en minst 20 år gammal infallsvinkel på hälsa, säger hon.
Till skillnad från den kroppsliga hälsan, som kan synas på ett provsvar, och den psykiska hälsan, som fått allt fler verktyg för att mätas, är den existentiella hälsan hos en människa mer svårfångad. I redovisningen av sitt regeringsuppdrag konstaterade Folkhälsomyndigheten att det saknas en tydlig definition av begreppet. Det finns dock några saker som verkar ha koppling till hur människor mår: att uppleva mening i livet, vara i relation till sig själv, andra och naturen, känna sammanhang och trygghet, och att uppfatta sig själv vara del av någonting större.
Det är i dessa perspektiv läkaren och författaren Åsa Palmkron Ragnar tar avstamp i sin bok.
– Många tycker att det är lite flummigt, men då brukar jag jämföra med när jag började jobba inom psykiatrin. Då ansågs det flummigt att fysisk aktivitet skulle vara bra för den psykiska hälsan, men nu är det en sanning. Jag tror inte det dröjer särskilt länge innan nyttan av existentiell hälsa blir tydlig.
Med boken vill hon bidra till att konkretisera ämnet.
– Idag finns det ingen utarbetad metodik för existentiell hälsa, så det är det vi har försökt skapa i vår bok. Vi har använt många konkreta metoder från psykologi och psykiatri men också tagit med avsnitt där man kan reflektera kring filosofiska frågor.
Boken är indelad i kapitel med ett tema i varje. Sammanhang, Mening och Förundran är några exempel. För varje tema bjuds en introduktion som följs av övningar och reflekterande frågor. Genomgående i boken ställs också frågor utifrån WHO:s frågeformulär om ”spiritual health” – som brukar översättas till existentiell hälsa. WHO började arbeta med frågan 1998.
Åsa Palmkron Ragnar har arbetat som överläkare i psykiatri i Skåne. Numera är hon framför allt verksam som författare och har skrivit tio böcker om bland annat kognitiv beteendeterapi och mindfulness. Den nya boken, Leva livet, har hon skrivit tillsammans med psykoterapeuten Katarina Lundblad.
– Vi har båda arbetat så gott som hela livet i psykiatrin. Där är det mycket fokus på de psykiatriska sjukdomarna. Men många som är deprimerade brottas med de här existentiella frågorna. Samtidigt går frågan utanför det som är friskt eller sjukt och angår alla människor, säger Åsa Palmkron Ragnar.
För många i dagens sekulariserade samhälle finns det ingen självklar plats att vända sig till med sina livsfrågor.
– De som är troende vänder sig ofta till sin präst eller imam, men de andra har ingenstans att gå. Det behövs fler arenor.
Hon tror att civilsamhället kan ha en viktig roll att spela och tipsar om att föreningar som PRO kan skapa samtalsgrupper för att kunna reflektera tillsammans.
– Man kan må bättre av att samtala med andra. Det kan vara ett sätt att avdramatisera frågorna och ta bort rädsla. Ju äldre man blir desto närmare kommer onekligen döden och då blir det en viktig fråga för många. Man behöver inte ha några lösningar, det viktiga är att man kan finnas där och lyssna på varandra. Låter frågorna finnas, säger hon.
I boken Leva livet – vägar till mening, sammanhang och inre styrka lyfter författarna fram sju områden som har koppling till existentiella frågor och att må bättre.
Åsa Palmkron Ragnar och Katarina Lundblad bjuder på tre övningar från boken.
Har du upplevt ögonblick av mening? Reflektera över vilka av följande områden i livet som ger dig mest mening i livet: ekonomiskt välstånd, att hjälpa andra, sysselsättning, personlig utveckling, närvaro i stunden, njuta av livets goda, andlighet och gudstro, politiskt engagemang, hälsa, skapande och kreativitet.
Är du inte van att reflektera över små steg i vardagen som ger hopp? Avsätt en liten stund, kanske på kvällen, när du reflekterar över små steg du tagit under dagen som ger hopp.
Det finns händelser som är utmanande och svåra när de inträffar, men när man ser tillbaka på dem kan öka den inre styrkan och tilliten. Gå tillbaka till en jobbig situation och återupplev den med alla sinnen. Vad var det som hände? Vad var mest utmanande? På vilket sätt har den bidragit till att stärka dig?
Om bokenTitel: Leva livet – vägar till mening, sammanhang och inre styrka
Författare: Åsa Palmkron Ragnar och Katarina Lundblad
Förlag: Palmkron förlag
Utgivningsår: 2026
Läs mer: PRO Tingstäde startade samtalscirkel | PROpensionären