Äldreministerns svar till Blåvitt om misstron mot pensionen

Nyligen presenterade Pensionärernas riksorganisation, PRO, rapporten Bättre – men inte bra om svenska folkets förtroende för pensionssystemet. Rapporten bygger på data från SOM-institutet och är skriven av den pensionerade professorn Maria Oskarson.

”Endast omkring en tredjedel av befolkningen uppger att de har förtroende för pensionssystemet”

I rapporten framgår att förtroendet för pensionssystemet visserligen har ökat något mellan 2021 och 2024, men fortfarande från låga nivåer. Endast omkring en tredjedel av befolkningen uppger att de har förtroende för pensionssystemet.

Samtidigt framgår att förtroendet minskar bland yrkesutbildade arbetare. I denna grupp är andelen som saknar förtroende större än andelen som känner tillit till systemet. Rapporten visar också att kvinnor samt personer i åldern 30–49 år tillhör grupper där misstron mot pensionssystemet är relativt stor.

Många arbetare befinner sig i en situation där ett långt arbetsliv endast ger en begränsad skillnad mellan inkomstpension och garantipension. Samtidigt börjar många inom arbetaryrken arbeta tidigt i livet och har ofta svårt att orka arbeta fram till den högre pensionsålder som riktåldern innebär. Det riskerar att försvaga tilltron till principen att arbete ska löna sig.

Mot denna bakgrund vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att stärka pensionerna för yrkesutbildade arbetare och därigenom öka förtroendet för det allmänna pensionssystemet?

Anna Tenjes (M) betonar i sitt svar att respektavståndet måste stärkas, dvs att arbete ska löna sig. Individens möjligheter att påverka sin pension är också viktigt. Hon i sin tur hänvisar till en rapport från Pensionsmyndigheten som visar att kompensationsgraden för nyblivna pensionärer har höjts under de senaste åren, vilket beror på de höda åldersgränserna i pensionssystemet.

Här följer äldre- och socialförsäkringsministerns svar i sin helhet:

Blåvitt Elofsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stärka pensionerna för yrkesutbildade arbetare och därigenom öka förtroendet för det allmänna pensionssystemet.

Alla pensionärer ska kunna känna en ekonomisk trygghet när de lämnar arbetslivet och se fram emot en ekonomisk trygg ålderdom. För att dagens och framtidens pensionärer ska få en god ekonomisk tillvaro även på sikt är det avgörande att alla som kan arbeta också gör det, och de som har arbetat ett helt arbetsliv bör få pensioner som återspeglar detta. Den bärande principen i det allmänna pensionssystemet, livsinkomstprincipen, grundar sig på arbete och att det ska finnas en tydlig koppling mellan förvärvsinkomster under livet och den allmänna inkomstgrundade pensionen. Det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat.

”Det ska löna sig att arbeta och
att ha arbetat”

Inriktningen för regeringens arbete är och har varit att stärka kopplingen mellan arbete och pension och öka det s.k. respektavståndet, dvs. skillnaden i pension mellan de som har arbetat ett helt yrkesliv och den som har arbetat lite eller inte alls. Individen bör också ha en större möjlighet att påverka sin egen pension. För att stärka pensionärernas ekonomi har regeringen sänkt skatten för äldre de tre senaste åren. 

En av de viktigaste reformerna som har genomförts under de senaste åren för att förstärka livsinkomstprincipen är höjningen av de pensionsrelaterade åldersgränserna och införandet av riktåldern. I takt med att vi lever längre och är friskare behöver vi också arbeta lite längre. Hela samhället behöver bidra till att förändra normer och attityder kring åldrar i arbetslivet och till att skapa hållbara arbetsmiljöer så att fler kan och orkar arbeta ett helt arbetsliv. Vi kan redan nu se att fler stannar kvar längre i arbetslivet än förut och det är fler som både kan och vill jobba något eller några fler år. I Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader” konstateras att kompensationsgraderna för nyblivna pensionärer har höjts sedan 2022 och att för medelinkomsttagaren motsvarar kompensationsgraden för den totala pensionen cirka 70 procent av slutlönen 2024. En orsak till högre kompensationsgrader är de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet.

Helt centralt för regeringens politik är att det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Hårt arbetande människor som ställer klockan, går upp på morgonen, går till jobbet och anstränger sig; för dem ska det synas både i plånboken när man jobbar, men också när man har jobbat klart.

Läs PRO:s rapport: Bättre – men inte bra

Läs rapporten från Pensionsmyndigheten: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

Intervju med Blåvitt Elofsson: ”Upp i talarstolen direkt”