Brudorkidén – från exklusiv snittblomma till en växt för varje hem
Botanister upptäckte blomman under andra hälften av 1600-talet. 1752 förde Linnélärjungen Pehr Osbeck med sig pressade brudorkidéer till Sverige.
Botanister upptäckte blomman under andra hälften av 1600-talet. 1752 förde Linnélärjungen Pehr Osbeck med sig pressade brudorkidéer till Sverige.
Det finns tiotusentals arter inom orkidéfamiljen, varav ett sjuttiotal är de populära brudorkidéer som delar släktnamnet Phalaenopsis, står det att läsa i tidningen Hemträdgården.
Brudorkidésläktet innehåller i sin tur cirka 40 epifytiska arter som, enligt Wikipedia, är organismer som lever utanpå växter utan att ta näring eller vatten från dem. Växter som utgör underlag för epifyter är ofta träd. Andra exempel på epifyter är lianer och ananasväxter, eller lavar i Sverige.
Brudorkidéer växer naturligt främst i sydöstra Asien. Namnet kommer från grekiskans phalaena och betyder mal. Namnet syftar på blommornas malliknande form. Under 1990-talet kallades brudorkidén brudblomma eller malajblomma i Sverige.
Botanister upptäckte blomman under andra hälften av 1600-talet. Det var den tysk-nederländska botanisten Georg Eberhard Rumphius som i sitt verk Herbarium Amboinense första gången avbildade och vetenskapligt beskrev arten numera känd som älsklig brudorkidé, Phalaenopsis amabilis.
1752 förde skeppsprästen och Linnélärjungen Pehr Osbeck med sig pressade brudorkidéer till Sverige, i herbarieark, från Java. Arken skänktes till Carl von Linné som beskrev brudorkidéerna och tillförde dem till släktet Epidendrum. År 1825 fick släktet, Phalaenopsis, sitt namn av botanisten Carl Ludwig Blume.
Brudorkidéerna ansågs länge svårodlade och en annan sak som inverkade negativt var att 1800-talets hem var för kalla, speciellt vintertid. Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom odlingen, varav det största genombrottet var att lista ut hur förökningen skedde från frön. Orkidéfrön behöver hjälp av svamptrådar, mycel, för att kunna gro. På 1920-talet lyckades man i USA få frön att gro utan svampar, genom in vitro, det vill säga odling i provrör.
På 1940-talet tog förädlingen fart och odlingen inriktade sig på snittblommor. Men på 60-talet var krukväxter åter i ropet och hemmen dessutom varmare. På 80-talet började brudorkidéerna slå igenom på allvar och vi kan numera köpa dem året om i t ex matbutiker.
Från att plantorna tas ur såddkärlen till att de blommar tar det drygt ett och ett halvt år.
Källa: Hemträdgården nr 1/2021 och Wikipedia