Pensioner
FRÅGA: Jag ser att PRO kräver ”en gas i pensionssystemet”. Vad betyder detta egentligen?
SVAR: ”Gasen i pensionssystemet” är ett annat sätt att uttrycka att pensionssystemet automatiskt ska kunna betala ut överskott i form av högre pensioner. En sådan möjlighet finns inte idag. Däremot finns en ”broms”, en automatisk möjlighet att sänka pensionerna.
Bakgrunden till diskussionen om ”gas” och ”broms” är inkomstpensionssystemets konstruktion. (Premiepensionen, som också ingår i det allmänna pensionssystemet, fungerar annorlunda.) Pensionssystemet har en egen ekonomi och är skild från den vanliga statskassan. Systemet ska vara autonomt, som det kallas. Detta var en av principerna när politikerna beslutade om ett nytt pensionssystem på 1990-talet.
Precis som en förening eller ett företag har inkomstpensionssystemet en balansräkning där tillgångar och skulder tas upp. Systemets skulder är ansvaret att betala ut pension till dagens och framtidens pensionärer. Systemets tillgångar är dels de pensionsavgifter som betalas in av landets förvärvsarbetande, dels det så kallade buffertkapitalet som finns i de statliga AP-fonderna.
Summorna det rör sig om är enorma: 2024 hade inkomstpensionssystemet tillgångar på mer än 13 000 miljarder kronor. Ungefär 11 000 miljarder kronor är värdet av framtida avgiftsinbetalningar, medan drygt 2 000 miljarder kronor finns ”sparat” i AP-fonderna i form av aktier och värdepapper.
För att få en siffra på den finansiella balansen i pensionssystemet delar man helt enkelt tillgångarna med skulderna. Kvoten mellan tillgångar och skulder kallas för balanstalet. Blir balanstalet precis 1,0 innebär det att tillgångar och skulder är precis i balans. Om balanstalet är mindre än 1,0 slår bromsen till och pensionerna sänks. Därmed minskar systemets skuld till dagens och morgondagens pensionärer och systemet kommer åter i balans.
Enligt den senaste rapporten från Pensionsmyndigheten är balanstalet nu betydligt större än 1, närmare bestämt 1,17. Det är goda nyheter: Tillgångarna är 17 procent större än skulderna. Det är rekord. Det är här frågan om gasen blir aktuell. När är det inte längre rimligt att fortsätta bygga upp bufferten, utan istället höja pensionerna?
Redan för tjugo år sedan lät regeringen utreda frågan om gasen. Utredaren föreslog att en utbetalning bör ske när balanstalet når 1,10. Hade politikerna agerat i enlighet med utredarens förslag hade vi nu kunnat tillämpa gasen.
Bromsen har slagit till tre år och det påverkar fortfarande pensionerna. Det var åren efter finanskrisen, när pensionssystemet påverkades av en svag världsekonomi. Det är så klart orimligt att pensionärerna tvingas acceptera lägre pension när pensionssystemets finanser är dåliga, men inte får någon fördel när finanserna är goda.