FRÅGA: Jag har läst att kommuner och regioner betalar in ohyggliga summor till pensioner just nu. Varför har det blivit så dyrt och vem är det som får alla dessa pensionspengar? Finns det en risk att välfärden blir sämre när skattepengarna går till pensioner?
SVAR: Det stämmer att kommuner och regioner har kraftigt ökande kostnader för pensioner just nu. Det rör sig om tjänstepensioner för personer som arbetar i kommuner och regioner.
Alla anställda med kollektivavtal har rätt till tjänstepension som arbetsgivaren sätter av pengar till. Många äldre avtal är så kallat förmånsbestämda, vilket innebär att arbetsgivaren förbinder sig att betala ut tjänstepensionen på en viss nivå. Konstruktionen får till följd att inbetalningarna ökar kraftigt när inflationen stiger och det är som bekant det som skett de senaste åren. Mellan 2022 och 2024 kommer pensionsinbetalningarna stiga med 55 miljarder kronor per år, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Det är framförallt högavlönade anställda som har dyra tjänstepensioner. Upp till en lön på drygt 46 000 kronor i månaden (7,5 inkomstbasbelopp 2023) tjänar anställda främst in till den allmänna pensionen. För högre löner kompenserar istället tjänstepensionen. Det innebär att arbetsgivarens ansvar att betala in är större för personal med löner över gränsen på 7,5 inkomstbasbelopp. Regionerna har fler högavlönade anställda än kommunerna (färdigutbildade läkare har till exempel en genomsnittslön som ligger över gränsen på 46 000 kronor i månaden). Det innebär att regionerna får bära den tyngsta bördan för högre inbetalningar.
Dessvärre måste kostnaderna för pensionsavtalen konkurrera med
kommuner och regioners välfärds-
åtaganden.