För två år sen satt jag på en krog med några kompisar och pratade Monica Zetterlund.
Plötsligt vände sig en man vid bordet bredvid och sa:
– Vet ni att det finns ett helt färdiginspelat album med Monica som ligger gömt i ett kassaskåp på ett skivbolag?
– Eeeh, nej. Hur vet du det? frågade jag.
– Det var jag som spelade in det.
Mannen som pratade heter Peter R Ericson, känd låtskrivare och producent.
Några dagar senare kontaktade jag honom och undrade om vi inte med gemensamma krafter skulle försöka röka fram den där skivan och få skivbolaget att vakna.
Två år – och en livshotade sjukdom för Peter – senare är vi där.
Albumet har släppts efter att jag förra året skrev en krönika i en värmlandstidning och SVT:s Kulturnytt höll med och krävde att skivbolaget skulle skärpa sig.
Det tog två år – men nu är vi alltså där.
Var det värt jobbet och väntan?
Ja, självklart. Skivan är alldeles underbar.
Några låtar sjunger Monica lite ”sämre”.
Men det gör faktiskt skivan ännu mera intressant och gripande. En av vårt lands största sångartister får chansen att bidra med ännu några kapitel i sin bok och de säger mer omtumlande saker än tio tillrättalagda studioinspelningar med 127 omtagningar. Här levererar Monica ett statement om sig själv och sitt liv och sitt tillstånd och det är så fint mitt i allt det smärtsamma och smärtstillande.
En av dem som håller med mig är Lars Lerin som sms:ade mig:
”Sitter här med tårar i ögonen o lyssnar på Monica, tillbaka i en annan tid, en annan värld. Så avlägset, stillsamt och sorgligt. Hon må ha förlorat styrka och stadighet men ingen förmedlar känslor som hon. Fantastiskt att du lyckades få fart på folket bakom denna skatt!”
Here´s to life
Monica Zetterlund
Över 60 år i protest!
Tom Paxton, 86, har varit en hjälte sen 1969 när han slog världen, eller i alla fall Fred Åkerström, med häpnad med klassiker som Jag ger dig min morgon eller What did you learn in school today.
Men Tom är fortfarande med i matchen och här finns vansinnigt roliga låtar som I’ll sing you all my brand new crap tonight (Jag sjunger all min nya smörja för er i kväll) – en självdistans på femplusnivå.
Öppningen med I’m ukrainian now är ett statement av solidaritet som ingen kan skratta bort – särskilt inte nu när Trump härjar om att strunta i Europa.
Och då plötsligt minns man ju Toms klassiker Lyndon Johnson told the nation…
Världen behöver protestsångare som Tom Paxton mer än nånsin nu.
Together
Tom Paxton & John MacCutcheon
I mina lurar
● Zara Larsson är vår yngsta och smartaste poptjej och på
nya albumet Venus glänser hon
i danslåtarna men framförallt är hon magnifik i vuxenballaderna.
● The Last Dinner Party låter som en blandning av The Sparks och Queen men låt inte det avskräcka er – nya albumet Prelude to ecstasy är smart, modern pop.
● William Bülow O’Nils har spelat in Stockholms och Söders stora poet Ruben Nilson på EP:n Amerikabrev och det är mycket ömsint.