Det finns ett stort utbud av märkningar och certifieringar i Sverige som ska vägleda konsumenter att handla mer hållbart och miljövänligt. Men vad betyder de olika märkningarna och vad skiljer dem åt?
Svanenmärkt papper, Fairtradekaffe, MCS-fisk, Krav och Gots . Vad döljer sig bakom djungeln av förkortningar och beteckningar egentligen? Lätt att bli förvirrad när man står där i butiken och vill göra ”rätt”.
Hållbar konsumtion är något som Sverige och många andra länder arbetar aktivt med. Det är en del av de 17 globala målen i FN:s Agenda 2030. Hållbar konsumtion och produktion verkar för en omställning som ska gynna miljön, klimatet och människorna som producerar de varor vi konsumerar.
En del av hållbar konsumtion handlar om märkningar av produkter, ett växande fenomen. Som konsument kan det vara svårt att skilja på symboler och förstå olika märkningar som syns på förpackningar i butiken. Det visar flera rapporter från riksdagen. En ny rapport från märkningen KRAV visar också att nästan hälften av alla konsumenter i Sverige känner sig förvirrade när det gäller just hållbara matval.
När man pratar om miljömärkningar kommer man ofta i kontakt med det man kallar tredjepartsmärkningar. Med det menas märkningar vars krav kontrolleras av en tredje oberoende part. Det är svårt att säga hur många märkningar som finns på den svenska marknaden. Många företag väljer även att ta fram sina egna märkningar på produkter.
– Vi vet att många konsumenter tycker att det kan vara svårt att navigera bland de många märkningar som finns idag. Det är inte bara miljömärkningar på produkter utan också andra symboler och budskap. Ibland kan det bli väldigt mycket information för konsumenter att ta till sig, säger Emma Schütt, utredare på Konsumentverket.
Konsumentverket samordnar den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå Konsument som syftar till att göra det enklare för konsumenter. De har tagit fram Märkningsguiden som samlar information om vanliga märkningar som finns i Sverige. Men att det finns många olika märkningar behöver inte vara något negativt i sig, enligt Emma Schütt:
– Troligtvis skulle det inte vara bättre för miljön om det endast fanns en sorts märkning. Däremot är det viktigt att de märkningar som finns är tydliga och att de inte vilseleder konsumenter.
För De flesta märkningar finns omfattande krav eller kriterier som ska vara uppfyllda för att produkten ska få bära märkningen. Vissa märkningar fokuserar mer på miljö och andra på sociala och ekonomiska hållbarhetsfaktorer. Miljömässiga krav kan handla om att minska utsläppen, främja biologisk mångfald, minska energianvändning och användning av miljöfarliga metoder i produktionen.
Det finns ett stort behov av att öka kunskapen om miljömärkningar. I slutet av mars gav regeringen Konsumentverket i uppdrag att tillsammans med andra samhällsaktörer sprida och vidareutveckla information om hållbar konsumtion. Uppdraget ska redovisas i augusti 2022.
I takt med att allt fler konsumenter efterfrågar miljöanpassade produkter, kommer antalet märkningar också att öka. Fler aktörer, inte minst på EU-nivå, efterfrågar en större enhetlighet för att underlätta för konsumenterna.
Vill du läsa mer om de olika märkningar som finns i Sverige? Läs mer på Hallå Konsuments hemsida här.
Krav kring social hållbarhet handlar om att se till så att människorna som producerar varorna har trygga levnads- och arbetsvillkor, att de grundläggande mänskliga behoven tillgodoses och att mänskliga rättigheter följs. Krav kring ekonomisk hållbarhet handlar mer om att inte förbruka jordens resurser utan hushålla med det som ska finnas kvar under en lång tid framöver. Oftast går kraven hos märkningarna längre än det som regleras via lagen.
Idag finns det en internationell standard som reglerar hur tredjepartsmärkningar ska kontrolleras. Ofta rör det sig om årliga, grundliga kontroller att kraven uppfylls. Om kraven inte uppfylls, finns risk för att vissa produkter eller exempelvis plantager stängs av och förlorar sin märkning. Företag som väljer att ta fram egna märkningar kring hållbarhet, granskas inte på samma sätt som tredjepartsmärkningar.
– De kan vara lika bra som oberoende miljömärkningar, men ibland kan det vara svårt att veta vad de står för. Det är alltid viktigt att konsumenten förstår vad märkningen innebär. Men att leva mer hållbart kan också handla om vardagens ganska enkla val, som att inte slänga mat, laga det man har och att återanvända, säger Emma Schütt.