Sex av tio äldre riskerar undernäring
Siffror från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert visar att sex av tio äldre i Sverige riskerar att bli undernärda. Samtidigt saknar en majoritet av landets kommuner dietist.
Siffror från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert visar att sex av tio äldre i Sverige riskerar att bli undernärda. Samtidigt saknar en majoritet av landets kommuner dietist.
(Uppdaterad) Ensamhet, bakomliggande sjukdom, svårigheter att tugga eller svälja, eller läkemedel som påverkar aptiten. Det är några möjliga skäl som kan ligga bakom undernäring bland äldre i Sverige. Totalt ligger omkring sex av tio äldre i riskzonen för undernäring i Sverige, enligt färska siffror från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som PROpensionären har tagit del av.
Av 149 062 äldre som registrerats via bland annat hemsjukvård, demensboenden och vårdavdelningar på sjukhus låg 59 procent, alltså 87 352 personer i riskzonen för undernäring 2023, enligt Senior Alert, som bland annat utreder viktminskning och lågt BMI för att upptäcka denna risk. Motsvarande andel för åtta år sedan var 53 procent.
Det kanske kommer till en nivå där undernäringen inte går att stoppa. Därför är det så viktigt att man uppmärksammar risk för undernäring tidigt.
Risken för undernäring är särskilt utbredd bland äldre, enligt Josephine Garpsäter, som är dietist och registerhållare vid Senior Alert.
– Gruppen sköra äldre kanske inte tappar ett kilo, utan ett halvt hekto per vecka. Det går ganska långsamt. Men sen kanske det kommer till en nivå när undernäringen inte går att stoppa. Därför är det så viktigt att man uppmärksammar risk för undernäring tidigt, säger Josephine Garpsäter till PROpensionären.
En vanlig missuppfattning bland äldre såväl som i befolkningen generellt är att det alltid är positivt att förlora i vikt. Men vi kan inte bestämma om det är muskler eller fett vi gör oss av med vid sämre matintag, konstaterar Josephine Garpsäter.
– Är man inaktiv, som många äldre är, tänker kroppen att den kan ta av de muskler som ändå inte används så mycket. Som äldre har man inte kvar så mycket av de hormoner som håller ihop muskelmassan eller den rörelse i vardagen som stimulerar musklerna, säger Josephine Garpsäter, och tillägger:
– Då kan man behöva lite att ta av om man exempelvis får en influensa eller blir sjuk på annat sätt.
Äldre, som under sitt liv fått budskapet inpräntat i sig om betydelsen av att hålla vikten nere kan ha svårt att inse att de i ett visst skede istället ska se till att inte minska i vikt. Medan ”yngre” vuxna ska försöka ligga mellan 20 och 25 i BMI (Body Mass Index, förhållande mellan vikt och längd) bör äldre (exempelvis de som passerat 70 år) inte ha ett BMI som ligger under 22, framhåller Josephine Garpsäter. Exakt var åldersgränsen går kan hon dock inte säga, det är individuellt.
Den största utmaningen när det gäller undernäring bland äldre är enligt Josephine Garpsäter, inte de dagar man är på sjukhus, även om de är nog så viktiga.
– Men vad händer sedan, när den sköra äldre kommer hem och måste tillgodose näringsbehovet i sin vardag? säger hon.
Eftersom långt ifrån alla som kommer hem från en sjukhusvistelse följs upp av hemsjukvård, syns sådant inte heller i Senior Alerts register. Dessutom har många kommuner på senare år dragit ned på dietister. Av Sveriges 290 kommuner är det idag endast ett femtiotal som har en dietist, medan motsvarande antal för ett tiotal år sedan var omkring 120, berättar Josephine Garpsäter. Att ha en dietist anställd i kommunen var tidigare nämligen kopplat till specifika statsstöd, som togs bort 2015. Idag saknar majoriteten av kommunerna alltså denna specifika kompetens vid boenden och i hemsjukvård.
Läkemedel kanske inte fungerar som de bör för undernärda för att de inte kan ta till sig läkemedlet på samma sätt.
Medan en fallolycka är tydlig kan undernäring vara mer diffust.
– Du kan inte säga när det börjar och slutar och då blir det svårare att greppa, säger Josephine Garpsäter.
Samtidigt kan undernäring–som i sig är ett jobbigt och allvarligt tillstånd–få följder som fallolyckor och frakturer, som i sin tur leder till stillasittande och trycksår, konstaterar hon.
– Läkemedel kanske heller inte fungerar som de bör för undernärda för att de inte kan ta till sig läkemedlet på samma sätt. Likaså bör dosen till någon med undernäring justeras på grund av den lägre kroppsvikten, säger Josephine Garpsäter.
Vad kan man göra för att motverka undernäring innan det gått för långt?
– Fundera på hur du har det i vardagen. Äter du som du brukar, eller är det något du inte äter längre för att det kanske är jobbigt att äta helt kött? Har du slutat med kvällsmål? Sen kan man dela sina funderingar med sin vårdkontakt, om det så är husläkare eller sjuksköterska från hemsjukvården. De kanske inte kan hjälpa direkt, men slussa dig vidare till rätt hjälp. Det borde vara lika naturligt att få undersöka risk för undernäring som att kolla blodtryck, säger Josephine Garpsäter.
Känner du att kläderna sitter lite lösare och att du inte har samma aptit som tidigare, kan det vara ett varningstecken på att du löper risk för undernäring, enligt Elisabeth Rothenberg, biträdande professor i geriatrisk nutrition vid Högskolan Kristianstad.
Här ger hon några tips för att undvika den riskzonen:
*Unna dig att äta god mat och njut av maten, men rör dig också. Stillasittande muskler är inte effektiva.
*Har du svårt att röra dig kan du sittgympa. Dra i en strumpbyxa, lyft ett paket mjöl.
Det finns inga ursäkter för att inte röra på sig, men det måste förstås anpassas efter individen.
* När du kommer upp i hög ålder, som runt 75 år, undvik lättprodukter som lättmjölk.
Välj istället helfeta mejeriprodukter som är rika på D-vitamin och protein.
*Är du överviktig och har diabetes typ 2 måste du visserligen tänka dig för, men när du börjar förlora i vikt brukar ofta ditt blodsocker normaliseras. Du behöver inte dricka en halv liter mjölk på en gång, men kanske en och en halv deciliter tre till fyra gånger om dagen.
*Ät lite mellanmål mellan huvudmålen, som en näve nötter eller några små kex med mjuk, bredbar, fet ost.
Även Elisabeth Rothenberg, biträdande professor i geriatrisk nutrition vid Högskolan Kristianstad, betonar vikten av dietist-kompetens både vid sjukhusavdelningar och i kommuner.
– Patienter ska kunna få med sig detta hem. Rehabiliteringen är ofta mycket längre än sjukhusvistelsen, så patienter bör kräva att få träffa en dietist.
Där risk för undernäring finns, bör också nutritionskompetens finnas, framhåller hon och konstaterar även hon att vårt samhälle i hög grad präglas av bilden av att viktnedgång antingen inte spelar någon roll eller är något positivt för äldre.
– Men all viktnedgång i höga åldrar är ohälsosam och du förlorar mycket i muskelmassa. Musklerna innehåller också energi och proteiner som du behöver när du blir sjuk, säger Elisabeth Rothenberg.
Lite hull i 80-årsåldern är snarare något positivt.
En pigg, rörlig pensionär i 60–70-årsåldern kanske inte är i riskzonen för undernäring.
– Har du däremot kommit upp lite längre i åren, börjar känna av kroniska sjukdomar, blir skör och får sviktande aptit, ökar risken. Därför är lite hull i 80-årsåldern snarare något positivt, säger hon.
Skälen bakom undernäring hos äldre kan variera. Psykosociala faktorer spelar förstås in, konstaterar Elisabeth Rothenberg, som när man har förlorat sin make eller maka och till följd av denna sorg får minskad aptit.
Men framför allt behöver matdistributionen i äldreomsorgen förbättras, anser hon. För medan det finns stadgat i skollagen att skolmaten måste hålla hög kvalitet, finns ingen motsvarande lag för äldreomsorgen, påpekar Elisabeth Rothenberg.
– Förutom nutritionskompetens i kommunerna behövs ett lagstadgat krav på matens kvalitet i äldreomsorgen, säger hon.
Marie Näslund, PRO:s samhällspolitiska chef, välkomnar Senior Alerts undersökning. Uppgifterna om undernäring kommer inte som en överraskning för henne. PRO:s egen undersökning tidigare i år bland medlemmarna visar att inflationen kombinerat med låga pensioner gjort att äldre behövt skära ner på sina matinköp.
– Det är djupt oroande uppgifter som vi nu får bekräftade, säger Marie Näslund till PROpensionären.
PRO har följande inskrivet i sitt handlingsprogram, med särskilt hänsyn till äldreomsorgen:
• Alla äldre ska kunna äta mat som är av god kvalitet och som är lokalt tillagad. Maten och måltiden är en källa till glädje. Alla äldre ska kunna äta mat som är av god kvalitet och som är lokalt tillagad, om möjligt av närproducerade råvaror. Inom äldreomsorgen kräver det kunniga beställare, riktiga kök och att personalen har kunskap om matlagning och näringslära och framför allt tid.
– Äldreomsorgen bör tillföras 10 miljarder kronor årligen i permanenta statsbidrag bland annat för att kunna höja personaltätheten och ha personal med högre utbildningsnivå anställd. Ett skäl till det är just att det behövs kompentens för att kunna upptäcka undernäring, säger Marie Näslund.
59 procent, alltså 87 352 personer av de 149 062 äldre som registrerats i Senior Alerts nationella kvalitetsregister i Sverige 2023 bedöms befinna sig i riskzonen för undernäring.
Inom hemsjukvården ligger andelen som riskerar undernäring på 46 procent.
Andelen äldre som löper risk för undernäring ligger högst, runt 60 procent, bland dem som bor på vård- och omsorgsboenden.
Några parametrar som Senior Alert utgår från när de mäter risk för undernäring är viktminskning, ätsvårigheter, ett lågt BMI, med mera.
Deltagandet i registret är dock inte hundraprocentigt, många platser på särskilda boenden finns exempelvis inte kvar i samma utsträckning som för ett tiotal år sedan, så siffrorna ska tolkas med försiktighet.
Källa: Senior Alert.
För två år sedan beslutade Socialstyrelsen om nya föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och behandla undernäring.
Sedan dess ska samtliga vårdgivare, oavsett regi, tillämpa dessa föreskrifter.
När det gäller sjukhusavdelningar har inrapporteringen om risk för undernäring försämrats, enligt Josephine Garpsäter dietist och registerhållare vid nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Ett skäl kan vara att det för ett tiotal år sedan fanns en nationell satsning kallad Bättre liv för sjuka äldre, där sjukhusavdelningar och boenden i regioner och kommuner fick prestationsbaserad ersättning utifrån hur många riskbedömningar de gjorde. År 2015 slutade staten dock att ge pengar för riskbedömningar.
Även om några regioner ändå fortsatte med sin inrapportering, har den minskat sedan dess.
Källor: Kvalitetsregistret Senior Alert och Socialstyrelsen.