Varje år får omkring 3 300 personer i Sverige diagnosen urinblåsecancer. Tidig upptäckt förbättrar prognosen – det gäller att vara uppmärksam på symtomen. Blod i urinen är en tydlig varningssignal.
Att det skulle vara cancer trodde inte Carl-Henrik Sundin.
– Det var en sommarmorgon för sju år sen som jag upptäckte att jag kissat blod. berättar han.
Doktorn kunde snart konstatera att det inte handlade om en urinvägsinfektion, Carl-Henrik skulle få en remiss till röntgen för att utreda orsaken.
– Men jag tog nog lite lätt på det där, for till sommarstugan och hade i stort sett glömt bort mina besvär. Så när jag flera veckor senare kom hem och hittade kallelsen i brevlådan blev jag faktiskt överraskad.
Carl-Henrik ringde vårdcentralen och fick en ny röntgentid.
Den undersökning som han gick till utan att vara särskilt orolig visade att han hade cancer i urinblåsan. Samma dag gjordes en cystoskopi – ett tunt rör med en kamera förs in via urinröret till urinblåsan. Kort därefter genomfördes ett första ingrepp, så kallat TUR-B, för att skrapa bort så mycket av cancercellerna som möjligt inne i urinblåsan.
Efter skrapningen fick Carl-Henrik beskedet att han hade en elakartad form av cancer som spridit sig ner i muskellagren runt urinblåsan.
Du fick snabbt en rad allvarliga besked. Hur kändes det?
– Det var svårt och tungt besked med många funderingar. Jag läste på allt som fanns om prognos, och om att få påse på magen.
Både urinblåsa, prostata och sädesblåsor opererades bort och Carl-Henrik fick en urostomi som leder urinen direkt från njurarna till en stomipåse på magen.
– Det var en besvärlig process som tog sin tid och tog hårt på mina krafter. Jag magrade, var länge svag och frusen, men repade mig successivt.
Hur mår du i dag?
– I dag mår jag bra, men det har varit en lång resa, med många kontroller och undersökningar. Jag går fortfarande på kontroller, men nu mest för att kontrollera min njurfunktion med hjälp av laboratorieprover och röntgen.
Ålder: 73 år.
Bor: I Kvissleby, söder om Sundsvall.
Yrke: Allmänläkare. Numera pensionär och ordförande för patientföreningen Blåscancerförbundet.
Intressen: Jag är praktiskt lagd och bra på att fixa allt möjligt. Senast lärde jag mig att svetsa en ugnslucka med glas genom att titta på Youtube. Men jag har också lärt mig att göra en hemsida till föreningen.
Carl-Henrik har under ett långt yrkesliv arbetat som allmänläkare, men detta med urinblåsecancer var ett helt nytt område.
– Jag vet idag hur viktigt det är att snabbt få behandling. Och hur lätt det kan vara att ignorera sina urinbesvär och kanske till och med hoppa över en röntgenundersökning.
Vad många inte vet är att varje dags väntan på att sätta in behandling tyvärr kan förvärra prognosen. Eftersom urinblåsecancer kan misstolkas som en ofarlig urinvägsinfektion finns det risk för att det fördröjer vården.
Carl-Henriks uppmaning är att vara uppmärksam på symtom.
– Ett budskap är helt avgörande: Att kissa synligt blod är en varningssignal. Sök vård!
Det gäller att ta symtomen på allvar. En viktig sak att komma ihåg är att vid urinblåsecancer är det vanligt att ha blod i urinen en enstaka gång. Sedan kan det dröja innan man får det igen. Så tveka inte att direkt boka en tid hos läkaren redan efter första varningssignalen.
”Att kissa synligt blod är en varningssignal. Sök vård! ”
Samtidigt som Carl-Henrik skaffade sig kunskap om sjukdomen insåg han att det saknades en patientförening specifikt för personer med urinblåsecancer. I juni 2020 startade han Blåscancerförbundet med syftet att vara stöd för drabbade och bilda opinion. I föreningen ska medlemmarna hitta både kunskap och gemenskap.
– När även jag som läkare har famlat efter information tänkte jag att det minsta jag kan göra är att underlätta för andra att ta till sig informationen och att vi tillsammans kan skapa uppmärksamhet kring sjukdomen. I dag är vi närmare 28 000 personer i Sverige som har diagnosen. Vi kan ha nytta av varandras erfarenheter och kunskap, men framför allt bli starka nog att kunna påverka för att vi ska få förbättrad behandling och diagnostik.
Urinblåsecancer är en av våra vanligaste cancerformer. Ändå pratas det så lite om just den här typen av cancer, konstaterar Carl-Henrik.
– Det är en av de mest ”bortglömda” cancerformerna med få nya behandlingsprinciper sedan 1970-talet. Det har länge saknats forskning.
Urinblåsecancer har inte haft samma uppmärksamhet i forskningsvärlden som till exempel bröst- eller prostatacancer.
– Det behövs mer forskning för att öka överlevnaden och livskvaliteten för alla som lever med sjukdomen. Nu har forskningen kommit i gång. Under senare år har det tillkommit nya immunbehandlingar vid vissa former. Men vården är ojämlik över landet. Långa väntetider och bristande uppföljning drabbar patienterna.
Blåscancerförbundets krav är att alla patienter med urinblåsecancer ska kunna få samma vård oavsett var de bor i landet. I dag är det stora skillnader mellan regionerna och alldeles för långa väntetider för att få utredning och behandling.
Enligt Vårdens Standardiserade vårdförlopp (SVF) ska du, inom två veckor från det att du har sökt hjälp, ha blivit undersökt med röntgen och cystoskopi, som sedan följs av en TUR-B.
– Regeringen har satt som mål att 80 procent ska utredas inom ledtiden, men det är bara 14 procent som man klarar. Oftast tar det mycket längre tid, säger Carl-Henrik Sundin.
Sedan starten 2020 har antalet medlemmar i Blåscancerförbundet ökat stadigt.
– Vi är nu 600 medlemmar och vi hoppas att fler kommer till. Förbundet har fått stöd från Cancerfonden, nu satsar vi på att starta en egen forskningsfond för att bidra till patientnära forskning.
Vilken är din önskan om framtiden?
– Att man kan hitta sätt att med urinprov eller blodprov upptäcka urinblåsecancer, alltså screena. Jag hoppas och tror också på precisionsmedicin där behandlingen kan skräddarsys. Mycket händer nu, men det är också dyrbar behandling och tyvärr så dröjer det ofta flera år innan en ny behandling får subvention. ■
Blåscancerförbundet verkar för mer forskning samt bättre och lika vård i hela Sverige: blascancerforbundet.se.
Sök vård i tid, det räddar liv! Cancerfondens kampanj Män och cancer sommaren 2025: cancerfonden.se/om-cancer/man-och-cancer
Cancerfonden om urinblåsecancer: cancerfonden.se/om-cancer/cancersjukdomar/urinblasecancer
Till skillnad från många andra cancersjukdomar diagnostiseras urinblåsecancer enbart utifrån symtom, där blod i urinen är det absolut vanligaste. Men blod i urinen är också ett vanligt tecken vid urinvägsinfektion.
– Många patienter behandlas med antibiotika eftersom man tror att det är en urinvägsinfektion när det i själva verket är blåscancer. Antibiotikabehandlingar leder till att cancerdiagnosen fördröjs och att tumören hinner växa, säger Fredrik Liedberg, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
– Urinblåsecancer kommer plötsligt, den ligger inte och gror. Det går fort från att den sannolikt uppstår tills det blir en tumör, och en liten tumör växer 2–3 millimeter på tre månader. Men är det en större tumör kan den hinna sprida sig under samma tid. Det är därför oerhört viktigt att få en snabb diagnos och att vägen från diagnos till behandling blir så kort som möjlig, betonar Fredrik Liedberg.
Svensk registerforskning visar att det finns en koppling mellan förskrivning av antibiotika mot urinvägsinfektion och en fördröjning av cancerdiagnosen.
– De patienter som fått åtminstone en kur med antibiotika före cancerdiagnosen hade större risk att diagnostiseras med en mer framskriden form av cancer. Den risken ökade med antalet antibiotikakurer.
Eftersom urinvägsinfektion är vanligare bland kvinnor än bland män har det visat sig att kvinnor som drabbas av urinblåsecancer riskerar att få en fördröjd blåscancerdiagnos.
– Detta kan vara en förklaring till av kvinnor med blåscancer i flera studier uppvisar sämre prognos jämfört med män som får blåscancer, säger Fredrik Liedberg. ■
Varje år får drygt 3 300 personer i Sverige urinblåsecancer. De flesta är 65 år och äldre.
Diagnosen är nästan tre gånger så vanlig bland män som hos kvinnor.
Symtom
Urinblåsecancer märks oftast först genom blod i urinen, även om det bara syns tillfälligt. Andra vanliga symtom är
… smärta i urinblåsan
… trötthet
… viktnedgång
… att du ofta är kissnödig
… att det svider när du kissar
… att du har urinvägsinfektioner som återkommer.
Alla som upptäcker blod i urinen har inte blåscancer. Men symtomet ska alltid undersökas!
Orsaker
■ Rökning är orsaken hos omkring hälften av alla som får diagnosen. Risken för urinblåsecancer och för återfall minskar med tiden om du slutar röka.
■ Strålbehandling mot cancer i bäckenet ökar risken för att få urinblåsecancer senare i livet.
Två typer av urinblåsecancer:
Icke-muskelinvasiv: I cirka tre fjärdedelar av fallen växer cancern i slemhinnans ytskikt eller ner i bindväven.
Muskelinvasiv: I en fjärdedel av fallen har cancern vuxit ner i djupliggande vävnader (blåsmuskeln) i och kring urinblåsan.
Behandlingen varierar beroende på sjukdomens stadium och kan inkludera operation, strålning eller läkemedel. Tidig upptäckt förbättrar prognosen.
Sjukvårdens standardiserade vårdförlopp (SVF) inom svensk cancervård är till för att minska fördröjd utredning av cancersymptom. 2015 infördes ett nytt standardiserat vårdförlopp för urinblåsecancer som uppmanar till att alla, både kvinnor och män, över 50 år som haft blod i urinen, med eller utan symtom på urinvägsinfektion, ska utredas för urinblåsecancer.