Framtidens demensvård kommer att bli utmanande för kommunerna. Den äldre delen av befolkningen växer och därmed också antalet demenssjuka. På den ljusa sidan finns en trend av minskat insjuknande.
Antalet demenssjuka i Sverige uppskattades 2023 till mellan 130 000 och 150 000 personer, enligt en ny rapport från Karolinska Institutet. Omkring hälften av dem bodde i äldreboende. Inom 25 år kan antalet ha ökat till mellan 230 000 och 270 000, enligt samma prognos.
– Den stora utmaningen på sikt, förutom att kommunerna kommer att ha svårt att finansiera äldreomsorgen, är personalrekryteringen till äldreomsorgen, säger Anders Wimo, professor emeritus i geriatrisk allmänmedicin, som är en av författarna till rapporten.
Rapporten skrevs på beställning av Socialdepartementet och siffrorna har presenterats för äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Siffrorna kan användas till att beräkna hur demensvården ska organiseras och dimensioneras i framtiden, där de största kostnaderna ligger på kommunerna.
Redan idag är det svårt att rekrytera och behålla tillräckligt med personal inom äldreomsorgen och inom en snar framtid kommer det bli ännu svårare när andelen människor i arbetsför ålder minskar i förhållande till andelen äldre.
– Vi är nu inne i den största ökningen av människor som är 80 år och äldre. Nu är kurvan som brantast, säger Anders Wimo.
Men det är alltid svårt att förutspå framtiden och siffrorna är osäkra. Det finns inga heltäckande siffror på hur många som har en demenssjukdom idag och även om antalet demenssjuka kommer att öka i takt med en ökande äldre befolkning så finns det många faktorer som kan påverka hur stor andelen blir.
– Vi vet att nyinsjuknandet minskar i höginkomstländer. Det är möjligt att den trenden kommer att fortsätta men det vet vi inte riktigt än.
Det finns faktorer som pekar i lite olika riktning.
– Det har kommit nya läkemedel som vi inte vet vilken roll de kommer att få. Men samtidigt finns saker som kan vända det positiva. Riskfaktorer som typ 2-diabetes och övervikt kan motverka den här positiva trenden vi har haft så länge, säger Anders Wimo.
På KI:s hemsida kommenterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) rapporten:
– Regeringen har tagit flera viktiga steg för att möta utvecklingen, men mer behöver göras. Vi har bland annat presenterat en utvecklad nationell demensstrategi och ökat resurserna till Svenskt Demenscentrum. Forskningen gör också framsteg – idag kan vi mota, men jag är övertygad om att vi i framtiden kommer kunna bota demenssjukdomar. Rapporten är ett viktigt underlag för att öka kunskapen för att personer med demenssjukdom ska få rätt stöd i rätt tid – nu och i framtiden, säger Anna Tenje.
”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” är en rapport från Karolinska Institutet som publicerades i mars 2025.
Syftet är att uppskatta förekomst av demenssjukdomar i Sverige och dess framtida utveckling samt samhällets kostnader.
Samhällets kostnader för personer med demenssjukdomar beräknades 2023 ligga mellan 90 och 100 miljarder kronor, varav 85 procent i den kommunala sektorn.
Rapporten bygger delvis på data från Swedish National study on Aging and Care, SNAC. SNAC-projektet startade 2001 för att bygga upp en databas för forskning om den äldre befolkningen. Den data man samlar in handlar bland annat om demografi, sjukdomar, socioekonomiska faktorer, livsstil, kognition, medicinanvändning och vård. I projektet följer man ett antal personer över 60 år som bor i fyra olika områden i Sverige. Dessa intervjuas, undersöks kliniskt och psykologiskt under flera års tid.