Hans hästar finns överallt
För nästan fyrtio år sedan hittade konstnären Johan Petterson en plåtsilhuett av en häst på ett skrotupplag. Han började arbeta med formen i olika tekniker och så småningom föddes konstprojektet Hästens resa.
För nästan fyrtio år sedan hittade konstnären Johan Petterson en plåtsilhuett av en häst på ett skrotupplag. Han började arbeta med formen i olika tekniker och så småningom föddes konstprojektet Hästens resa.
Idén med Hästens resa är att sprida den över hela jordklotet. Hittills finns 15 000 verk utplacerade runt om i världen. Det är målningar, grafik och skulptur i material som brons och järn.
Just nu kan hästen ses på Galleri Final i Malmö och i utställningen Expedition konst på Waldemarsudde i Stockholm. Båda utställningarna knyter an till Johan Pettersons intresse för polarforskning, ett intresse som funnits sedan barnsben.
– Jag kan inte riktigt släppa greppet om de här trakterna, säger Johan Petterson som i många år jobbat med Polarforskningssekretariatets konstprogram.
För tjugo år sedan deltog han i en forskningsexpedition till Nordpolen och passade då på att placera en 25 kilo tung bronshäst på isen. Med hjälp av beräkningar av hur isen färdas och smälter vet han nu att just den hästen befinner sig på botten på 4 000 meters djup i Arktiska oceanen.
– Hästen har alltid varit människans resesällskap, den ska finnas lite överallt på vår jord, säger Johan Petterson.
Hästen han hittade på skrotupplaget var i form av en silhuett utklippt i plåt. Det var hästens urform som tilltalade konstnärens fantasi, en form som påminde om grottmålningarna i Lascaux.
– Kanske hade den varit en skylt till ett sadelmakeri eller en vindflöjel.
Skrottippar har han alltid tyckt är spännande platser.
– Man rotar bland grejerna, funderar på vad de har haft för funktion. Den här hästen var märkt av tidens tand, svansen hade rostat bort och färgen flagat.
Idag kan man träffa på Johan Pettersons hästar på Påskön, på
Kilimanjaros topp, i en by på en Söderhavsö, i en outgrävd del av källaren på Stockholms slott.
– Hästen har rest mer än jag, men jag har haft olika former av ambassadörer som spritt den över jorden.
När han i samband med Internationella Polaråret 2007–2008 ombads göra ett frimärke med motiv från Arktis gömde han med hjälp av gravören en liten häst i frimärkets motiv. Så nog har hästen fått tillfälle till många resor. Ett ställe som återstår är Antarktis, men det är bara en tidsfråga innan den dyker upp där.