Förmaksflimmer är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. Hjärtklappning, försämrad ork och smärta i bröstet är vanliga symtom. Men många går ovetandes om sin sjukdom på grund av relativt svaga eller inga besvär alls. Så var det för Hans Richardsson, 75.
Sommaren 2017 var Hans Richardsson i Almedalen när han upptäckte att han inte orkade gå lika fort som vanligt.
– Jag kände mig plötsligt så andfådd. Men det slog mig aldrig att jag kunde vara sjuk. Jag var övertygad om att jag fått dålig kondis. ’Nu får du börja motionera så du får upp flåset’, sa jag till mig själv.
Av en tillfällighet var Hans, endast en månad senare, inbokad på den årliga hälsokontrollen på sin vårdcentral. Efter ett rutin-EKG, som togs tillsammans med ett antal andra prover, konstaterade läkaren att Hans hade förmaksflimmer.
– Jag blev förvånad eftersom jag inte hade kopplat ihop min andfåddhet med en hjärtsjukdom. Hjärtat slog inga extra slag och jag hade ju inte haft ont någonstans. Det enda jag känt var den där andfåddheten. Men eftersom hjärtflimmer innebär en stor risk för att få stroke, så blev jag så klart lättad när diagnosen upptäcktes och att jag kunde få snar behandling.
Namn: Hans Richardsson.
Ålder: 75 år.
Bor: I Tullinge, söder om Stockholm.
Yrke: Fritidsgårdsföreståndare, föreningskonsulent, platsförmedlare och idag fortsatt aktiv inom föreningslivet och för tillfället ordförande i PRO Tullinge.
Intressen: Samhällsdebatten, idrott, scenkonst och utbildning.
Råd till läsarna: Fortsätt vara den du är och gör det du tycker är roligt. Om du kan.
Att hjärtat slår oregelbundet och blodet inte pumpas ut i ett jämnt flöde kan leda till att blodproppar bildas. Om en blodpropp följer med blodet till hjärnan kan blodflödet blockeras och orsaka en stroke. Hans behandlades direkt med blodförtunnande medicin och betablockerare. Samtidigt blev han remitterad till en hjärtmottagning där han fick en elkonvertering, det vill säga en elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm så att det slår som vanligt igen.
– Det hjälpte mig. Jag mådde hur bra som helst efter behandlingen.
Men 2021, i samband med en stor tarmoperation och efterföljande cellgiftsbehandling, återkom förmaksflimret.
– Kanske var det inte så konstigt att det kom tillbaka när jag hade gått igenom ett stort ingrepp och en svår behandling. Vid två tillfällen efter operationen och cellgiftsbehandlingen fick jag återigen elkonvertering. Jag har sedan fortsatt att ta mina mediciner.
Hur är tillvaron nu? Vad behöver du för att må bra?
– Först och främst är det viktigt med fysisk aktivitet. Det gör mig piggare och mer rörlig. Jag promenerar mycket. Det går bra. Men att motionera regelbundet på gym är lättare tillsammans med andra, tycker jag. Riksförbundet HjärtLung i Botkyrka/Salem anordnar gym varje vecka. En jättebra aktivitet, dit går jag!
Förmaksflimmer är en allvarlig, men behandlingsbar sjukdom. Förmaksflimmer kallas ibland för hjärtflimmer, men hjärtflimmer kan vara både förmaksflimmer och kammarflimmer som uppstår i hjärtats nedre delar, hjärtkamrarna.
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Hjärtat kan då inte pumpa runt blodet som det ska. En del som drabbas har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller efter behandling.
Uppskattningsvis har cirka 330 000 svenskar förmaksflimmer och antalet diagnosticerade fall ökar. Några bidragande orsaker är det ökande antalet äldre i befolkningen, men även ökad tillgång till diagnostik och ökad medvetenhet om diagnosen.
Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder. Bland personer över 75 år har 10–15 procent förmaksflimmer. Män drabbas i högre utsträckning än kvinnor.
Att drabbas av kroppslig ohälsa kan också påverka den mentala hälsan. Och tvärtom. Kropp och själ hänger ihop.
– Att träffa andra kan vara en hjälp. En verkligt positiv erfarenhet var när jag deltog i en av de samtalsgrupper som Riksförbundet HjärtLung anordnar för olika diagnoser.
I Hans Richardssons grupp träffades åtta personer vid tre tillfällen under två till tre timmar. Samtalet utgick från Diagnosduken, en ”bordsaffisch” med fakta och diskussionsfrågor kring förmaksflimmer. Kring den samlades de för att lära sig mera om diagnosen och om hur egenvård och livsstil påverkar sjukdomen.
Min husläkare förstod mig och en ny remiss ledde till en ny hjärtspecialist
– Det var fantastiskt att kunna samtala med varandra och byta erfarenheter kring förmaksflimmer. Bland annat den behandling vi fått hos olika vårdgivare, berättar Hans.
Till exempel fick han reda på att flera av hans cirkel-vänner hade haft uppföljande kontakt med sin hjärtspecialist efter att de fått sin diagnos.
– Det hade inte jag. Jag blev bara utskriven och hänvisad till min vårdcentral, trots att jag önskade fortsatt specialistbehandling.
Hans blev peppad av gruppen att försöka få en ny remiss, denna gång till en annan hjärtmottagning.
– Min husläkare förstod mig och en ny remiss ledde till en ny hjärtspecialist som absolut tyckte att jag kunde behöva fler elkonverteringar. Läkare kan ha olika uppfattningar, det är bra att pröva en second opinion. Samtalsgruppen gav mig ett starkt stöd för att gå vidare. Gemenskap stärker. Jag kände att jag inte var ensam.
Är möten och samtal viktiga för hälsan?
– Att få möjligheten att träffa medmänniskor i liknande situation är viktigt för att kunna acceptera och leva vidare med sin sjukdom. Det är så viktigt med patientförbund som bjuder in till aktiviteter. Att umgås, utbyta erfarenheter och få nya kunskaper, det rekommenderar jag varmt. Jag har ingen nuvarande kontakt med dem som var med i min samtalsgrupp. Men det skulle vara intressant att ordna en återsamling. Jag kan ibland undra hur det har gått för dem. ●
Omkring en tredjedel av alla som har förmaksflimmer, uppskattningsvis 127 000 personer, har sjukdomen utan att veta om det och söker därför inte upp sjukvården.
En del kan få sin diagnos av en tillfällighet i samband med andra vårdkontakter eller screening. Diagnosen ställs med hjälp av ett elektrokardiogram (EKG).
När kan man misstänka att man har förmaksflimmer?
■ Om hjärtats rytm känns helt oregelbunden. Det kan dock vara svårt att skilja från rikligt med extraslag, vilka oftast är ofarliga.
■ Om man känner att hjärtats rytm rusar iväg även vid ringa ansträngning.
■ Om man plötsligt tappar orken, blir andfådd och trött vid lättare ansträngning.
■ Ibland finns inga tydliga symtom och det finns personer som inte märker när hjärtat övergår i förmaksflimmer. Det kallas att ha ett tyst flimmer.
Läkemedel som kan användas vid förmaksflimmer:
■ blodförtunnande läkemedel
■ betablockerare
■ rytmstabiliserande läkemedel
■ kalciumflödeshämmare
Betablockerare blockerar effekten av stresshormoner som adrenalin och noradrenalin och gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.
Andra behandlingar
■ Elkonvertering
Behandlingen innebär att man ger en elektrisk stöt genom bröstkorgen till hjärtat. Behandlingen nollställer cellernas elektriska aktivitet. Används endast vid ihållande förmaksflimmer.
■ Ablation
Behandlingen värmer eller kyler de områden i hjärtat där felaktiga elektriska impulser bildas. Ablation görs med hjälp av tunna katetrar som förs till hjärtat via ett blodkärl i höger ljumske.
När och var ska du söka vård?
Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har hjärtflimmer. Sök vård akut om du har besvärande och uttalade symtom.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Ring 112 om du eller någon annan upplever följande symtom:
■ Du har svårt att andas eller får ont i bröstet.
■ Du förlorar förmågan att röra en arm eller ett ben.
■ Du får svårt att prata eller blir plötsligt förlamad i ansiktet.
Förmaksflimmer är en stark riskfaktor för stroke. Varje år drabbas omkring 20 000 svenskar av blodpropp eller blödning i hjärnan. I en tredjedel av fallen är förmaksflimmer den bakomliggande orsaken.
Vanliga symtom på förmaksflimmer är hjärtklappning, försämrad ork, yrsel eller smärta i bröstet. Besvären kan vara milda eller svåra. En del får endast lindriga symtom, andra inga symtom alls.
– Omkring en tredjedel av alla som har förmaksflimmer har det utan att veta om det. Då söker man inte sjukvård, får ingen diagnos och därmed inte heller någon blodförtunnande behandling, säger Johan Engdahl, överläkare och medicinskt ansvarig för Flimmercentrum på Danderyds sjukhus.
I många fall upptäcks hjärtflimret först efter att en stroke inträffat. Om förmaksflimmer upptäcks i tid, finns det goda möjligheter till förebyggande behandling,
– Numera finns det en ökad medvetenhet om förmaksflimmer i vården. Det blir allt vanligare att flimret upptäcks av en tillfällighet vid ett vårdbesök som görs av någon annan anledning.
Det händer också att patienter själva kommer med egen diagnostik av hjärtrytmen, ofta med hjälp av sina smarta klockor.
Men givetvis är det viktigt att i första hand kontakta sjukvården. Även de som har diffusa symtom, bör söka sjukvården för utredning, understryker Johan Engdahl. Ofta kan det behövas upprepade undersökningar för att kunna säkerställa diagnosen.
Sedan ett antal år pågår intensiv forskning om hur systematisk screening kan öka möjligheterna att identifiera fler personer med hjärtflimmer. Screening innebär att man undersöker ett stort antal människor för att hitta sjukdom, eller förstadium till sjukdom. I Sverige görs screening exempelvis i form av mammografi och cellprovtagning.
– Letar man systematiskt efter förmaksflimmer med hjälp av screening hos äldre människor kan man både rädda liv och spara pengar, säger Johan Engdahl. Med screening kan vården hitta personer som har förmaksflimmer utan märkbara symptom – och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke. ●
Källor: Riksförbundet HjärtLung hjart-lung.se Förmaksflimmer – råd och orsaker formaksflimmer.com Känn Pulsen – så vet du om du är i riskzonen kannpulsen.se, Vårdguiden 1177.se