Minns du dessa adventsstakar?
Nu tänder vi ljus inför julen. Ett varje söndag. Hur ser din adventsljusstake ut? Och hur såg den ut när du var liten? Retroexperten Lotta Reberg tar dig med på en nostalgitripp bland ljusstakar och glöggmys.
Nu tänder vi ljus inför julen. Ett varje söndag. Hur ser din adventsljusstake ut? Och hur såg den ut när du var liten? Retroexperten Lotta Reberg tar dig med på en nostalgitripp bland ljusstakar och glöggmys.
Snart fyller adventsljusstaken 100 år! För det var under 1930-talet som den slog igenom på riktigt i Sverige. Då hade den formen av en skål med ett ljus i vardera hörn och själva skålen kunde fyllas med nötter, äpplen eller julgodis. De kallades adventsskålar.
En av de första som kom var Harald Östergrens adventsskål från 1932 för Upsala-Ekeby. Den tillverkades i en mängd olika kulörer och blev en succé.
Harald Östergren var en svensk målare, tecknare och konsthantverkare som studerade vid Konstakademien i Stockholm, men även i Tyskland. Kanske var det där han fick idén till adventsskålen? Han var verksam som konstnärlig ledare vid Upsala-Ekeby mellan 1923 och 1947. Än så länge går hans adventsskålar inte för några större summor på auktion, utan du kan hitta dem för några hundralappar.
Adventsskålen fortsatte att vara poppis in på 1940-talet trots att det fanns de som klagade över att julen kommersialiserades alltmer. Såväl Gabriel keramik i Småland som Bo Fajans började också tillverka adventsskålar. Samtidigt kom nu adventslådan, det vill säga den form av adventsljusstake som vi är mest vana vid, fyra ljus på rad i en låda som man kan fylla med mossa, lingonris eller eterneller. De var gjorda i metall, halm eller näver.
Under 1950-talet exploderar adventsljusstaken i olika modeller och fler företag börjar tillverka dem. Till exempel kommer Josef Frank med Slingan för Svenskt Tenn 1950. En vågig ljusstake i metall. För Gustavsberg gör Karin Björquist en med pepparkakskänsla, i stengods, den lanseras 1955.
Två år senare dyker Advent upp, en båtliknande adventsljusstake av brukets nyanställda Lisa Larson. Vid en första anblick skulle man tippa att det är Stig Lindberg som ligger bakom den, eftersom den är så olik Lisa Larsons övriga formgivning. Men det beror på att vi inte är vana vid att se Lisa Larsons 1950-talsdesign.
Det senaste året har den blivit mer eftertraktad och klubbas numera för runt
2 500 kronor. Även Lisa Larsons adventsgrisar från 1965 har en ordentlig revival. För några år sedan klubbades de runt 1 500 kronor, nu säljs de för mellan 4 000 och 5 000 kr.
När 1960-talet kommer får den svarta slingrande metallen från 1950-talet ge vika för mer rustika former i alla möjliga material. Den utvecklades ytterligare under 1970-talet då flera småländska glasbruk ger sig in i handeln med adventsljusstakar. Bertil Vallien gör några för Boda, han kommer även med några i smide för Boda Smide. Adventsljusstakarna får också mer färg, rött blir vanligt. Inredningstrenden med furu smittar givetvis av sig på adventsljusstakarna också.
Idag kommer det inte lika många nya modeller formgivna av kända namn, men då och då dyker någon ny upp. Byarums Bruk har exempelvis gjort en adventsljusstake av återvunnen aluminium. Samtidigt suddas gränsen mellan adventsljusstake och vanlig ljusstake ut. Vissa modeller har vi framme året runt.
Men det är ändå något visst att ha en speciell adventsljusstake att plocka fram i dessa veckor. Ett ljus varje söndag! ●