Glasbruken som utgjorde Glasriket
Glasriket – än idag heter det så, trots att de flesta bruken har lagts ner. Här är några av prylarna som vi kanske glömt bort, men som vi ofta ser på loppis och auktion.
Glasriket – än idag heter det så, trots att de flesta bruken har lagts ner. Här är några av prylarna som vi kanske glömt bort, men som vi ofta ser på loppis och auktion.

Åseda glasbruk 1947–1978: Den 27 januari 1947 blåstes det första glaset vid Åseda glasbruk. Då tillverkades i första hand glas till laboratorier samt servisglas.
I början 1960-talet tog familjen Grave över ägandet helt och hållet. Då anställdes också konstnären och formgivaren Bo Borgström. Hans djärva färger och robusta stil gav Åsedaglaset en alldeles egen stil.
1974 gick Åseda tillsammans med flera andra mindre småländska bruk upp i Royal Krona-koncernen som upphörde 1978. ■
Gullaskrufs glasbruk 1895–1983: Startade redan 1895 med produktion av fönsterglas. Det var först 1927 när William Stenberg tog över bruket som man började tillverka konst- och bruksglas.
Under storhetstiden 1930-1950 hade man fyra hyttor där man gjorde såväl pressglas som blåst glas. Stenberg ritade själv glas. Bruket gjorde även glas till Svenskt Tenn under flera år. Rött, blått, grönt var dominerande färger i produktion.
De sista åren tillhörde Gullaskruf Orrefors, det stängdes ner 1983. Formgivare som arbetat och varit knutna till bruket är Hugo Gehlin, Arthur Percy, Kjell Blomberg, Lennart Andersson och Catti Åselius.

Lindshammar 1905–2009: Ett av de mest spännande glasbruken med sitt arkitektglas som banade väg för den jättelika glasskulpturen Pinnen på Sergels torg i Stockholm. Bruket startades 1905 och gjorde då främst honungsburkar. 1949 tog den dåvarande ägarens son Erik Hovhammar över, blott 27 år gammal. Han skapade en succé under 50 år. Han anställde Gunnar Ander som gav bruket en ny profil ”Vackrare vardagsvara”. Formgivarna som var verksamma vid bruket är Gösta Sigvard, Gunnar Ander, Christer Sjögren, Sigvard Bernadotte, Edvin Öhström, Catti Åselius, Lasse Åberg med flera.
Strömbergshyttan sent 1800-tal–2008: Grundades i slutet av 1800-talet. Riktig fart på produktionen blev det först när Edvard Strömberg tog över bruket som då hette Lindefors glasbruk. Han var gift med Gerda som var en av de mest framträdande glasformgivarna

under 1930/40-talet.
Så småningom övertogs bruket av sonen Erik med hustrun Asta som också var formgivare. Det upphörde 1979 för att återuppstå 1987. År 2008 stängdes det. Formgivare vid bruket: Gerda & Asta Strömberg, Gunnar Nylund, Erik Höglund, Anna Örnberg.
Pukeberg 1871–1980-tal: Ägdes länge av Arvid Böhlmarks lampfabrik i Stockholm. Böhlmarks köpte det 1894 av Nyström som hade grundat det 1871. Böhlmarks/Pukeberg tillverkade i första hand lampor. Idag klubbas de för höga priser på auktion. Efter kriget förändrades produktionen och enskilda formgivare fick större utrymme. Lamptillverkningen lades ner 1977 och några år senare även glasproduktionen. Idag är området ett konsthantverkscentrum, här finns även konstnärliga utbildningar vid Linnéuniversitet. Varumärket lever kvar, men produktionen är utomlands. Formgivare som varit verksamma vid bruket: Uno Westerberg, Göran Wärff, Ann Wolf, Eva Englund med flera.
Det fanns ännu fler bruk i det småländska
Glasriket. Här är några till.
Alsterfors glasbruk. Är i princip synonymt med P O Ströms glas som kom under 1960-talets slut. Efter Konstfack 1966 kom P O Ström till Alsterfors glasbruk med nya idéer – bland annat började han laborera med opalinglas som tidigare bara använts till belysningsarmatur – i vaser och skålar. Resultatet blev en färgstark kollektion som snabbt vann publikens gunst. Ström gjorde succé med sitt okonventionella glas. Idag är det mycket eftertraktat, går för tusenlappar.

Fotnot: Obs! De riktigt stora bruken Kosta, Orrefors och Åfors är inte med.