EKONOMI

Så mår det svenska pensionssystemet

Våren 1994 fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem. 30 år senare är låg pension en realitet för många. Är det dags att byta ut systemet? Eller kan det lagas och lappas?

Publicerad 8 oktober okt 2024
PROpensionären stämmer av pensionssystemet, trettio år efter införandet. Foto: iStock

Sextio procent av slutlönen i pension efter drygt 40 års arbete. Det var löftet som följde med dagens pensionssystem när det togs i bruk på 90-talet.
”I dag, 30 år senare, får en anställd i ett LO-yrke inte mer än drygt halva lönen i inkomstgrundad pension när hen går i pension efter ett långt arbetsliv”, skrev LO-ledningen i en debattartikel i Dagens Nyheter i våras, nästan på dagen tre decennier efter att en riksdagsmajoritet fattade beslutet om dagens system. ”Vi ser inte att det är möjligt för LO att stå bakom systemet i framtiden om det inte längre fyller sin funktion.”

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

Kritik mot låga pensioner har länge mötts med tystnad, hävdade LO med udden riktad mot pensionsgruppen, alltså den krets av partiföreträdare som förvaltat pensionssystemet sedan 90-talet. Gruppen leds alltid av ansvarigt statsråd vilket betyder att det för närvarande är äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som håller i ordförandeklubban.
”Det enda sättet att värna pensionssystemet är att se till att det upprätthåller sitt syfte – en trygg ålderdom för Sveriges löntagare. Partierna i pensionsgruppen har hittills misslyckats med det.”
LO är inte ensamt om att ifrågasätta utfallet av pensionssystemet. Kritiken har på senare år vuxit i styrka. I april 2023 lämnade till exempel PRO:s ordförande Åsa Lindestam över krav på höjda pensioner som 65 000 personer ställt sig bakom med sina namnunderskrifter.

+
-