Så mår det svenska pensionssystemet
Våren 1994 fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem. 30 år senare är låg pension en realitet för många. Är det dags att byta ut systemet? Eller kan det lagas och lappas?
Våren 1994 fattade riksdagen beslut om ett nytt pensionssystem. 30 år senare är låg pension en realitet för många. Är det dags att byta ut systemet? Eller kan det lagas och lappas?
Sextio procent av slutlönen i pension efter drygt 40 års arbete. Det var löftet som följde med dagens pensionssystem när det togs i bruk på 90-talet.
”I dag, 30 år senare, får en anställd i ett LO-yrke inte mer än drygt halva lönen i inkomstgrundad pension när hen går i pension efter ett långt arbetsliv”, skrev LO-ledningen i en debattartikel i Dagens Nyheter i våras, nästan på dagen tre decennier efter att en riksdagsmajoritet fattade beslutet om dagens system. ”Vi ser inte att det är möjligt för LO att stå bakom systemet i framtiden om det inte längre fyller sin funktion.”
Kritik mot låga pensioner har länge mötts med tystnad, hävdade LO med udden riktad mot pensionsgruppen, alltså den krets av partiföreträdare som förvaltat pensionssystemet sedan 90-talet. Gruppen leds alltid av ansvarigt statsråd vilket betyder att det för närvarande är äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) som håller i ordförandeklubban.
”Det enda sättet att värna pensionssystemet är att se till att det upprätthåller sitt syfte – en trygg ålderdom för Sveriges löntagare. Partierna i pensionsgruppen har hittills misslyckats med det.”
LO är inte ensamt om att ifrågasätta utfallet av pensionssystemet. Kritiken har på senare år vuxit i styrka. I april 2023 lämnade till exempel PRO:s ordförande Åsa Lindestam över krav på höjda pensioner som 65 000 personer ställt sig bakom med sina namnunderskrifter.
Konkret bestod kravet av två åtgärder:
■ Höjning av pensionsavgiften, alltså den delen av lönen som betalas in i systemet.
■ Införandet av en ”gas” i systemet som gör det möjligt att höja pensionerna om systemet visar överskott.
– Vi får se om man verkligen orkar gå i mål med de förbättringar av pensionerna som vi tror är nödvändiga. Om man inte lyckas, utan fortsatt ser försämringar av pensionerna, då kommer trycket på att göra något att växa, säger Joel Stade, sakkunnig hos PRO i frågor om pensionärers ekonomi.
Pensionerna engagerar naturligtvis också andra pensionärsorganisationer. SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna har nyligen frågat sina medlemmar om de kan klara sig på sina allmänna pensioner. Svaret från sju av tio: nej, det kan vi inte.
Vi har det bästa pensionssystemet i världen, problemet är bara att det inte är tillräckligt höga pensioner.
De två förbunden landar precis som PRO i kravet på höjd pensionsavgift.
I början av året tillsatte regeringen en utredning som ska se över nivån på pensionsavgiften.PRO:s Joel Stade var nöjd, men konstaterade också att pensionsgruppen redan 2017 kom överens om behovet av en översyn av just avgiften. ”Man kan verkligen undra varför det tagit sju år att komma till skott!”, skrev han i en artikel på PRO:s webb, pro.se.
Parallellt pågår en intern utredning i Regeringskansliet om en ”gas” – alltså den andra åtgärd PRO krävde förra våren – som ska kunna användas för att förstärka pensionerna i goda tider då det finns ett finansiellt överskott i pensionssystemet.
Den som har följt systemets användning på närmare håll än någon annan är regeringstjänstemannen Stefan Oscarson som till häromåret var pensionsgruppens sekreterare. Han hade då haft den positionen sedan reformen genomfördes i slutet av 90-talet. När han lämnade Regeringskansliet 2021 väntade jobb för Pensionsmyndigheten, men han är nu, vid 71 års ålder, tillbaka i sin gamla roll.
Man får vad man tjänat in, men det förutsätter att man anpassar sitt arbetsliv till det
Han är kritisk till uppfattningen att pensionssystemet slutat fungera som det ska och därför måste repareras.
– Det är jättebra att diskutera pensionssystemet och om det fungerar som vi vill, men låt oss inte låtsas att det inte fungerar som det var tänkt!
Tvärtom, menar han, fungerar systemet tekniskt precis som planerat.
– Man får vad man tjänat in, men det förutsätter att man anpassar sitt arbetsliv till det, och det har inte människor gjort, det vill säga man har inte förlängt sitt arbetsliv i takt med att medellivslängden ökat, och då blir pensionerna som andel av slutlönen mindre.
– Högre pensioner kan vi få genom att förlänga arbetslivet eller höja avgiften. Jag efterlyser att man blir lite mer nyanserad i frågan om hur mycket som ska avsättas, alltså hur mycket det är rimligt att avsätta till pensionen.
Stefan Oscarson pekar till exempel på att många, inte minst välavlönade tjänstemän, tvärtemot den allmänna bilden av dåliga pensioner, ofta kan räkna med rätt stora månatliga utbetalningar när de lämnat sitt yrkesverksamma liv.
– Är det rimligt att betala ännu mer i pensionsavgift för dem, så att de får ännu bättre pensioner?
De som ifrågasätter diskussionen om systemets brister finns annars främst på politikens högra sida där känslorna för eventuella tankar om höjda avgifter är svala.
– Det är ju inte okänt att Moderaterna inte har varit besjälade av detta, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
En sådan lösning skulle innebära att dagens löntagare måste betala om pensionen ska stärkas för dagens pensionärer – ett brott mot systemets princip som bygger på att var och en jobbar ihop sin egen pension, menar Anna Tenje. Hon framhåller nödvändigheten med det så kallade respektavståndet, det vill säga att det ska löna sig att ha jobbat och att det ska synas i utbetalningarna av pensionen.
– Jag tror att det är viktigt att upprätthålla de grundläggande principerna, och där är inte minst respektavståndet väldigt viktigt. Att man vidmakthåller just de delarna och att man stärker arbetslinjen.
Under den förra regeringen fattade riksdagen beslut om att stärka grundskyddet för pensionärer – Anna Tenje kallar det ”mindre genomtänkt”. Beslutet var framtvingat av Vänsterpartiet som ställde det som villkor för att hösten 2021 rösta fram Magdalena Andersson (S) som statsminister.
Förändringen krympte respektavståndet och det får Anna Tenje att trots allt se en poäng med stärkt pensionsavgift och en gas, en åtgärd hon inte har något principiellt emot.
– Skillnaden mellan att ha arbetat och att inte ha arbetat är för flera yrkesgrupper helt och hållet utraderad. Har man ett system som vilar på livsinkomstprincipen och att det ska löna sig att arbeta, då är det klart att det är viktigt att man stärker upp de delarna så att inte legitimiteten undergrävs.
Men Anna Tenje pekar också på andra faktorer som betydelsefulla för pensionärers ekonomi, som ett hållbart arbetsliv där det är möjligt att fortsätta jobba länge, och riktade skattelättnader beroende på ålder.
– Vi har gjort det mer lönsamt att fortsätta att arbeta efter 65 där man då får ett dubbelt jobbskatteavdrag, för att stärka ekonomin just för den här gruppen. Det är väldigt prioriterat från regeringens sida och det kommer vi att jobba vidare med.
Man måste ta fler steg i den riktningen för att få ett rättvisare pensionssystem
Anders Ygeman, en av Socialdemokraternas två representanter i pensionsgruppen, är mer positiv till att garantipensionen stärktes. Han framhåller att det var betydelsefullt och att det behövs fler grepp som höjer nivån av rättvisa i systemet.
– Göran Persson brukar ju säga att vi har det bästa pensionssystemet i världen, problemet är bara att det inte är tillräckligt höga pensioner. Jag tycker att det ligger lite i det.
Han framhåller betydelsen av att kunna höja pensionen för dagens pensionärer och nämner den trygghetspension som drevs igenom av den förra regeringen där han själv ingick, som gör det lättare att beviljas sjukersättning för den som är fysiskt utsliten av sitt arbete och närmar sig pension.
– Jag tror att man måste ta fler steg i den riktningen för att få ett rättvisare pensionssystem.
Det är fortfarande många som kommer på studiebesök till oss
En höjning av pensionsavgiften skulle vara ett sådant steg, menar Ygeman, liksom införandet av en ”gas”.
– Vi kommer att driva det hårt och vi hoppas att få stor uppslutning. Men än så länge har det ju inte funnits en bred majoritet för det.
På flera håll, bland annat i PRO, finns uppfattningen att det inte räcker att lappa och laga det nuvarande systemet utan att det är hög tid att börja utreda ett nytt. Anders Ygeman håller inte med.
– Man kan alltid titta på hur pensionssystemet ska förändras och förbättras, men jag delar inte uppfattningen att det här pensionssystemet har tjänat ut. Han pekar på att det svenska systemet snarare är något som drar till sig avundsjuka och beundrande blickar från andra delar av världen.
Inte heller Anna Tenje ser några behov av att reformera systemet i grunden, och även hon lyfter fram omvärldens blickar.
– Det är fortfarande många som kommer på studiebesök till oss. Dels för att systemet till stor del är frikopplat från statsbudgeten, från skatterna. Men även för att vi har ett högt arbetskraftsdeltagande och att vi nu också ser att allt fler jobbar allt längre, vilket också får en stor påverkan på den egna pensionen.
Att göra om systemet vore därför olyckligt, menar Anna Tenje. Inte minst för svensk konkurrenskraft och tillväxt.
– Det vore att kasta ut barnet med badvattnet. ●