Söndagssteken försvann i Arboga
De höga matpriserna har gjort att flera kommuner dragit ner på viktiga råvaror som lax och nötkött i äldreomsorgen. – Det är skandal, ryter PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
De höga matpriserna har gjort att flera kommuner dragit ner på viktiga råvaror som lax och nötkött i äldreomsorgen. – Det är skandal, ryter PRO:s ordförande Åsa Lindestam.
I Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade kostråd för äldre betonas att protein, d-vitamin och fett är viktigt för personer över 65 år – särskilt om man tappat aptiten och börjat äta mindre portioner. Detta för att exempelvis bibehålla muskelmassa.
Samtidigt visar Sveriges Radios granskning att 30 kommuner dragit ner på råvaror som är rika på just detta inom äldreomsorgen, för att hålla budget i en tid med höga matpriser. I Arboga kommun har de äldre blivit av med söndagssteken.
– Jag vill inte att de ska dra bort det helt. Vi har inte så mycket annat att se fram emot, säger Rut Bark, 84 år, till P4 Västmanland.
211 kommuner har svarat på enkäten under sommaren och hösten 2025. De 30 kommuner som svarat att de dragit ner på eller bytt ut råvaror ger exempel som: lax, räkor, ekologiska råvaror, nötkött, torsk och mejeriprodukter.
Vissa av kommunerna har också höjt avgiften på maten för de boende som en följd av matpriserna. Samtidigt har 36 kommuner gått åt ett annat håll och istället skjutit till pengar genom tilläggsbudgetar för att hantera ökade matkostnader. Flera kommuner svarar också att rambudgeten för inköp av mat utökats de senaste åren.
Uppgifterna får Åsa Lindestam, ordförande för Pensionärernas riksorganisation, PRO, att ilskna till:

– I en tid när vi vet att många på äldreboenden är undernärda och att man efter 65 års ålder behöver mer protein och fett så drar flera kommuner ner på just detta. Ålderismen slår till, äldre används som budgetgenerator i Sverige idag. Det är skandal, säger Åsa Lindestam och fortsätter.
Mejla gärna till oss och berätta kortfattat: propensionaren@pro.se
Alvesta kommun: Handlar råvaror efter säsong. Har dragit ner på fisk från tre serveringar i veckan till två. Har slutat med små förpackningar av sylt.
Arboga kommun: Till exempel lax, räkor och söndagsstek.
Arvika kommun: Lax har bytts ut mot annan fisk. Nötkött har vid några tillfällen bytts mot kyckling. Serverar mer lådor och gratänger till middag jämfört med tidigare.
Borås stad: Har dragit ner något på vissa ekologiska råvaror.
Båstads kommun: Matsedeln har justerats i någon mån, till exempel i val av fisk samt vissa köttprodukter. Arbetar också med att minska matsvinn.
Ekerö kommun: Har minskat mängden nötkött samt i viss utsträckning lax och torsk. Bevakar kampanjer och är noga med planeringen.
Gnosjö kommun: Lax serveras vid högtider eller extrapris.
Hammarö kommun: Mindre mängd kött och mejeriprodukter.
Hedemora kommun: Minskat utbud att välja på vid beställning av matvaror.
Helsingborgs stad: Väljer oftare konventionella produkter i stället för ekologiska.
Håbo kommun: Har ändrat styckningsdetaljer på kött. Mindre andel nötkött och nötfärs serveras. Mejeriprodukter med hög fetthalt (ex vispgrädde 40%) används i mindre utsträckning och ersätts av växtbaserade fettkällor. Nästan uteslutande används fryst fisk istället för färsk. Andel ekologiska livsmedel har minskat.
Härjedalens kommun: Har bytt ut eller minskat på vissa råvaror. Till exempel bytt märke på och minskat användningen av grädde och bytt fisksorter. Försöker jobba smartare med råvarorna och hur de används.
Jönköpings kommun: Handlar råvaror i säsong och har ett pristak på vad frukt får kosta per kilo.
Kalmar kommun: Har bytt vissa ekologiska varor mot svenska råvaror.
Leksands kommun: Inköpen är i ständig justering efter säsong och priser. Ser exempelvis över vilket kött och fisk som köps in. Försöker kompensera prishöjningar genom att minska matsvinn, köpa mer obearbetade livsmedel.
Ljusnarsbergs kommun: Väljer bort ekologiska livsmedel om prisskillnaden gentemot konventionella är stor. Variationen på färsk fisk har blivit mindre. En liten minskning på vissa nötköttsdetaljer. Har minskat på antalet sorter som köps in av till exempel sötade drycker.
Malung-Sälens kommun: Har dragit ner på Bregott och smaksatt yoghurt.
Nyköpings kommun: Har till exempel dragit ner på lax.
Orsa kommun: Vissa råvaror har bytts ut mot likvärdiga råvaror som bland annat fisk och nötkött.
Sala kommun: Har minskat frekvensen något på nötkött samt stekt fläsk där kostnaden har ökat mycket. Även bytt ut vissa grönsaker och bär/frukter till billigare alternativ. Köken tittar även på om det är möjligt att byta ut produkter, främst grädde, eller minska mängden feta mejeriprodukter.
Smedjebackens kommun: Till viss del. För att uppnå hälsosammare och klimatsmartare måltider byts ibland en del av animaliskt protein ut mot växtbaserat protein, exempelvis genom att byta ut en del av köttfärs mot vegetarisk färs i vissa maträtter. Kostenheten har slutat köpa in smaksatt yoghurt och enheterna får istället smaksätta naturell yoghurt själva med sylter och bär.
Svedala kommun: Har dragit ner på bland annat smör.
Sävsjö kommun: Har i huvudsak minskat på ekologisk frukt och grönt och köper konventionellt istället. Väljer bort ekologiskt kött i viss mån. Köper fryst fisk istället för färsk och de dyrare sorterna serveras mer sällan. Minimal påverkan i dagsläget av det som syns på tallriken. Vi har fått lägga en utökad livsmedelsbudget.
Söderköpings kommun: Har inte dragit ner på några råvaror näringsmässigt men har i viss mån bytt ut nötkött till fläskkött. Fortsätter att använda råvaror i säsong vilket är ett etablerat arbetssätt. Har tagit bort eller minskat på färska bär.
Tanums kommun: Köper en mindre andel ekologiskt odlade råvaror, men behåller trots det en stor andel av det totala inköpet.
Tingsryds kommun: Lite färre serveringar med helt kött, t ex oxstek. Annars ingen större förändring. Belyst och pratat om svinnet och kaffeförbrukningen.
Trelleborgs kommun: Gör alltid en bedömning för att få mest kvalitet för pengarna. Har till exempel mindre torsk och nötfärs än tidigare.
Umeå kommun: Har dragit ner något på nötkött. Använder i större utsträckning fläskkött till grytor eller nötfärs med en viss mängd baljväxter.
Vadstena kommun: Nötkött serveras inte lika ofta som tidigare.
Vansbro kommun: Har dragit ner på nötkött.
Värmdö kommun: Vid särskilt boende i egen regi har inköp av vissa livsmedel minskat eller upphört, bland annat kalvkött och flera fisksorter, samtidigt som margarin används istället för smör. Tillförlitliga uppgifter från övriga enheter saknas.
Åsele kommun: Lokalproducerat har valts bort till viss del.
Åtvidabergs kommun: Kostenheten har hela tiden följt råvarupriset och justerat menyn utifrån det. Man kan inte peka ut enskilda råvaror som dragits ner generellt, möjligen har nötkött minskat något till förmån för fläsk.
(Källa: Sveriges radio)