Förslaget: Satsa på språkutbildning i omsorgen
Det kommer att krävas krafttag för att alla inom äldreomsorgen ska uppnå tillräckliga svenskkunskaper. Det konstateras i den utredning om språkkrav som nu har lagts fram till regeringen.
Det kommer att krävas krafttag för att alla inom äldreomsorgen ska uppnå tillräckliga svenskkunskaper. Det konstateras i den utredning om språkkrav som nu har lagts fram till regeringen.
Många anställda inom äldreomsorgen pratar och förstår inte svenska tillräckligt bra för att utföra sitt arbete. Det slås fast i Utredningen om språkkrav för personal i äldreomsorgen som gjorts på uppdrag av regeringen. Problemet är utbrett och leder till missförstånd och fel som äventyrar patientsäkerheten.
– Äldreomsorgen ska vara en trygg plats där äldre kan få den omsorg och det stöd de behöver. För att detta ska bli verklighet är det grundläggande att äldre kan förstå och göra sig förstådda, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) under en presskonferens på tisdagen.
I arbetet med utredningen har särskilde utredaren Peter Danielsson identifierat ett antal orsaker till att språkkunskaperna inte är tillräckligt höga.
– Det finns en stor efterfrågan på personal och de som söker sig till äldreomsorgen har många gånger inte tillräcklig språklig kompetens för arbetet. Efterfrågan på personal är så stor så att ibland får man anställning innan man ens har avslutat en språkutbildning eller en vård- och omsorgsutbildning, säger han.
Ofta är inte arbetsmiljön tillräckligt språkligt stimulerande.
– Det förekommer en hel del ensamarbete inte minst i hemtjänsten och ibland saknas det också kollegor att träna svenska språket med, säger Peter Danielsson.
Utredningen förkastar idén om att ställa vissa språkkrav vid en anställning och vill istället satsa på utbildningsinsatser. Både för de redan anställda och för framtidens personal genom att förbättra språkkurserna på vård- och omsorgsutbildningarna.
– Vår bedömning är att många verksamheter inte skulle klara bemanningen om ett nationellt språkkrav för anställning infördes. Det skulle riskera att äldreomsorgen på många håll skulle stå utan personal vilket skulle skapa ännu större problem, säger Peter Danielsson.
Ett stort ansvar läggs därmed på arbetsgivarna. Utredningen föreslår att det införs ett språkkrav för språkutveckling i socialtjänstlagen som gör att kommuner och andra huvudmän måste se till att deras personal uppnår en viss nivå i svenska språket.
För att uppnå detta föreslår man bland annat ett stimulansbidrag kallat Svenskalyftet där kommuner och andra huvudmän inom äldreomsorgen kan söka pengar för att utbilda sin personal på arbetstid.
PRO är positivt till det som framgår i utredningen.
– Vi tycker att det är en självklar rättighet att bli förstådd. Det är viktigt för tryggheten för den äldre, för patientsäkerheten, kvaliteten, anhöriga och personal emellan. Det är bra att de skjuter till pengar och utbildar personal så att man också kan lösa kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen, säger Carina Benjaminsson sakkunnig i äldreomsorgsfrågor på PRO.
Hon vill samtidigt lyfta värdet av att ha fler språkkunskaper än svenska.
– Kan du ytterligare språk är det meriterande. Många invandrade äldre tappar svenskan och behöver personal som talar deras modersmål, säger Carina Benjaminsson.
Utredningen tillsattes i våras av regeringen, som en del av Tidöavtalet, och har genomförts av särskilde utredaren Peter Danielsson. Utredningens betänkande kommer nu att beredas i regeringskansliet.