Anders Lind från Östergötland agiterade för att PRO ska satsa på klimatfrågan och ordförande Åsa Lindestam berättade om allt bra som PRO gjort, och ska göra framöver. Det var några av inslagen på mellankongressen i tisdags.
149 röstberättigade ombud från hela landet hade bänkat sig för att medverka i PRO:s 24:e kongress på Quality Hotel Globe i Stockholm.
– Vi vill absolut få med klimatfrågan i PRO, vi ska lyfta den i det nya handlingsprogrammet som kommer på kongressen 2026, lovade ordförande Åsa Lindestam, och la till att ”vi ska se hur vi kan få in fredsfrågan också”.
Hennes uttalande var ett svar till Anders Lind från Östergötland som precis innan efterlyst den typen av satsningar då verksamhetsplanen för 2025-2026 presenterades, alltså den plan som i grova drag tar upp vad PRO ska göra de närmaste åren.
Anders Lind, som varit ordförande för PRO Kisa-Ydre i åtta år, menade också i sitt engagerade anförande att det är viktigt för PRO att framgent satsa på att få med pensionärer med rötter i andra länder.
– Ska vi få fler medlemmar måste vi adressera de här frågorna, sa han.
Åsa Lindestam såg ut att nicka instämmande och bjöd också på ett annat recept för att öka antalet medlemmar, något som är viktigt eftersom ju fler medlemmar PRO har desto lättare är det för organisationen att nå ut med, och att sätta kraft bakom, sina krav.
– Ta kontakt med de fackliga lokala organisationerna på er hemort, bjud in dem och samarbeta med dem och berätta om allt det som PRO:s föreningar kan erbjuda deras pensionerade medlemmar, inte minst gemenskap, sa Åsa Lindestam till ombuden.
Hon avslöjade också att hon nyligen fått veta att Riksidrottsförbundet tilldelats inte mindre än 80 miljoner kronor av regeringen för att aktivera 65-plussare, och uppmanade ombuden att på lokal nivå samarbeta kring detta med föreningar som ingår i Riksidrottsförbundet.
Den här kongressen var speciell eftersom det var den första mellankongressen i organisationens 82-åriga historia. Med mellankongress menas att den hölls just mellan den ordinarie kongressen 2022 och den kommande kongressen 2026. Syftet var bland annat att godkänna verksamhetsberättelser och verksamhetsplan, resultat, budget, göra fyllnadsval och besluta om arvoden till styrelsen.
Men det finns också en poäng i att ombuden fick tillfälle att träffas, utbyta erfarenheter och peppade av det prova nya grepp och idéer när de kommit tillbaka hem till sina distrikt igen.
Att PRO har mycket på gång framgick då Åsa Lindestam drog några av punkterna i verksamhetsplanen 2025-2026 för kongressombuden. Kampen för höjd allmän pension är fortsatt en prioriterad fråga.
– Vi kommer förstås att fortsätta bevaka pensionsfrågan och de utredningar som vi bidragit till att regeringens pensionsgrupp tillsatt, om en gas i pensionssystemet och höjda pensionsavgifter.
PRO kommer också arbeta för att de kommunala pensionärsråden ska bli obligatoriska enligt lag, vilket är viktigt för att ge dem ännu högre status och därmed ännu bättre möjligheter för PRO:s ledamöter i råden att påverka kommunpolitikerna att förbättra äldreomsorgen. Omsorgen är ännu en fråga som kongressen 2022 markerade som prioriterad.
En billigare tandvård, där tänderna ska omfattas av ett högkostnadsskydd liknande det som finns för annan sjukvård, är också en prioriterad fråga som PRO kommer att driva de närmaste åren.
Åsa Lindestam berättade även att flera arbetsgrupper har tillsatts inom PRO för att arbeta med olika frågor. En av dem är digitaliseringen och det digitala utanförskapet, som stänger ute de som inte har tillgång till den typen av tekniska hjälpmedel eller som saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda dem.
Ylva Thörn, PRO:s första vice ordförande, föredrog verksamhetsberättelsen för 2023, det vill säga tog upp några saker som PRO gjorde under förra året. Hon lyfte bland annat det intressepolitiska arbetet där PRO i samarbete med andra lyckades få regeringen att ändra sig och kompensera pensionärer födda 1957 för det bortfall de drabbades av på grund av en ogenomtänkt regeländring, något som PROpensionären skrivit om tidigare.
I likhet med styrelsekollegan Sten Fors, som föredrog verksamhetsberättelsen för 2022, framhöll Ylva Thörn att PROpensionären ökat annonsintäkterna, bland annat tack vare att medlemstidningen lanserat en egen webbplats och ett nyhetsbrev, något som lett till att tidningen blivit billigare att producera och ge ut.
Allt på kongressen gick styrelsens väg, det vill säga verksamhetsberättelser, verksamhetsplanen, budget och årsredovisning klubbades igenom av ombuden, som även gav styrelsen ansvarsfrihet för de ekonomiska bitarna.
Kongressen beslöt också att öka arvodena till styrelsen något, samt att göra en omfördelning av ersättningarna inom styrelsen. Ledordet var transparens, och i den andan redovisades till exempel att ordföranden från och med den 1 juli kommer att få 10,5 prisbasbelopp i månaden, vilket är lika med 50 138 kronor, för det hårda arbete som det innebär att leda organisationen.
Eva Sonidsson från Ångermanland valdes in som ersättare i styrelsen för PRO, efter Leif Linde som avgått. Och även Valberedningen fick en ny ledamot, Lena Petersson från Östergötland, som kliver in istället för Anita Håkansson, Blekinge.
När listan över motioner som antagits av kongressen 2022 skulle följas upp äntrade Elsa Jönsson från Kronoberg talarstolen. Hon ville ha besked om motion 124, där kongressen beslutade ”att PRO aktivt driver frågan om en utredning om rätten till frivillig dödshjälp”.
– Kommer ni att se till att regeringen gör en sådan utredning, och kommer ni att samarbeta med andra organisationer i frågan? Undrade Elsa Jönsson.
Hon fick svar från PRO:s tillförordnade förbundssekreterare Anna Löfdahl:
– Vi har kommit en bit. Det är en utmanande fråga, som behöver hanteras på ett varsamt sätt, sa Anna Löfdahl, och la till att inget samarbete med andra organisationer har ingåtts, och att det i nuläget inte heller finns några planer på det.
När den formella delen av kongressen var över presenterades PRO:s nyligen antagna bostadspolitiska program, som PROpensionären tidigare skrivit om.
1. Pensionärers frihet är avhängig ett bra boende och pensionärers frihet ska bli en tyngre faktor i frågor om byggande och boende.
2. Det allmänna – staten och kommunerna – ska åter ta en större roll i bostadspolitiken.
3. Underlätta för pensionärer att lämna stora bostäder och flytta till mer ändamålsenliga boenden. Fungerande flyttkedjor kräver att det byggs många nya bostäder, inte minst hyresrätter. Skatter och regler ska underlätta flyttar.
4.Klimatkrisen förändrar hur vi kan bygga och bo. Grönska ska planeras i de byggda miljöerna och bostadssektorn ska bidra i klimatomställningen. I val av byggmaterial ska det som är hållbart i ett livscykelperspektiv eftersträvas.
5. Genom att förtäta existerande bostadsområden och bygga till fler våningar i existerande hus kan fler pensionärer bo kvar där de känner sig hemma.
6. Låt pensionärer själva få större inflytande över beslutet att flytta till särskilt boende.
7. Reglerna kring bostadsanpassning ska skärpas och det allmänna bör finansiera att hissar installeras i det existerande bostadsbeståndet. Byggregler ska utformas så att nya byggda miljöer blir tillgängliga för alla. Allt byggande ska följa principen om universell utformning.
8. Återinför investeringsstöd för att bygga hyresrätter med lägre hyra.
9. Utjämna skattevillkoren mellan ägt och hyrt boende. Indexera bostadstillägget och höj taket.
10. Allmännyttan ska se till både affärsmässighet och samhällsintresset i sin verksamhet.
Källa: PRO