Är det inte lite egendomligt att Rapport och Aktuellt fortfarande görs på samma sätt som under Olle Björklunds dagar på 60-talet?
Varför slösar man dyrbar sändningstid på att rabbla upp ”Våra rubriker”?
Och av vilken anledning måste vädret ingå? Vore det inte skönt att slippa säga “… 16 000 döda … ja, Pererik, får vi nån sol till helgen?”
Om man lägger ihop tidningarnas och radions och TV:ns alla väderrapporter får svenskarna en fyrtio femtio prognoser per dag, är inte det att ta i?
För folk som till 99 procent går till jobbet vare sig det regnar, blåser eller inte?
TV:s besatthet i direktsändningar är också lite egendomlig. Är det så himla roligt att säga “…med oss direkt från Odenplan”? För att inte tala om alla knepiga frågor till den nyss utsände: ”Nå, hur är stämningen i Indien?”
Typ.
Tittarna känner inte historiens vingslag flaxa runt öronen vid direktsändningar, vi vill hellre ha något som är genomarbetat.
”Att ställa en vänsterpartist och en moderat i studion och låta dem puckla på varandra är inte journalistik”
Likaså tror man tydligen på TV att man måste sända allt man skickat ut en reporter på. Därav följer ett oändligt antal femsekunderssnuttar där en generaldirektör eller ett statsråd bedyrar att de ser allvarligt på det inträffade, så här kan vi inte ha det, så här får det inte gå till … nävisst, det vet vi i sofforna redan.
Nog vore det roligt om nyhetsprogrammen åtminstone en gång kunde meddela att man haft kontakt med minister X men att minister X inte sagt något värt att återge. Visst vore det kul?
Snälla! Nån gång.
Att ställa en vänsterpartist och en moderat i studion och låta dem puckla på varandra i tre minuter är inte journalistik.
Det är ingenting.
Har Rapport och Aktuellt någonsin satt 30 pers att se en sändning och sedan frågat dem vad de har fått i sig och vad de har förstått? Jag lovar, resultatet skulle bli förödande.
Partiledardebatterna sänds i regel direkt och det kan väl ha sina skäl. Och under det kommande valåret får vi se fler sådana debatter. Men jag har ett förslag:
Banda debatten. Tillsätt en grupp kunniga journalister. Sänd debatten en gång till. Så fort en partiledare klämmer ur sig något som går att falsifiera eller verifiera så bryter man och låter panelen diskutera saken. Stämmer det? Helt eller delvis? Försök att ge ett svar, och fortsätt sedan sändningen till det uppstår något nytt som kan diskuteras eller belysas. Inte minst påståenden om ekonomi och energi borde kunna ge upphov till en rad klargörande inslag, tittarna till fromma.
Detta kräver en massa arbete av journalisterna, men vad har vi för glädje av journalister som inte arbetar utan som nöjer sig med att dela ut små spadar som det står JA och NEJ på?
Som partiledarna ska vifta med.
Jag tror att något i den stilen verkligen skulle upplysa allmogen om ett och annat om svensk politik.
Och så sluta upp med att i lokalnyheterna sända samma sak som i Rapport fyra minuter tidigare. ■