Vill man ha evigt liv ska man bli arbetare, sa DN-kåsören Red Top.
Han hade i hela sitt liv läst dagstidningarnas dödsrunor och aldrig hittat nån som handlade om en rörmokare, fabriksarbetare eller såpsjudare.
Detta till trots kan det vara givande att läsa minnesorden i våra tidningar. Inte minst om man byter språk och läser till exempel runorna i den brittiska tidningen The Daily Telegraph.
Där kan man få läsa om Craig Russell, som vid en och samma filmfestival kammade hem prisen för Bästa Manliga Skådespelare och Bästa Kvinnliga Skådespelare, 1978, på Jungfruöarna.
Han var transvestit.
Där kan man även läsa om Barbara Skelton, gift med Cyril Connolly. Denne Cyril skilde sig från Barbara eftersom hon var otrogen med George Weidenfeld. Hon gifte sig med George. Denne George skilde sig från Barbara eftersom hon var otrogen med Cyril Connolly.
Gumman hade svårt att bestämma sig.
The Daily Telegraphs runor skrivs inte av släktingar eller vänner till den avlidne utan av redaktionen. Man slipper fyrkantigheter som “Han avlade studentexamen vid högre allmänna läroverket för gossar i Härnösand.”
Det är mer rakt på rödbetan och alla pinsamheter noteras noga.
Man behöver inte heller prenumerera på The Daily Telegraph för att läsa dess runor, de finns nämligen samlade i fem volymer, Book of Obituaries, Second Book of Obituaries och så vidare. Hittas på nätet på Amazon.se, kostar några få pund. En något så när pigg skolengelska och ett lexikon räcker för att göra anrättningen njutbar.
De är tematiskt ordnade, den första volymen ägnas åt Excentric lives, den andra åt Heroes and Adventurers, vari hjältarna huvudsakligen härrör från andra världskriget. Däri möter man folk som är ofattbart modiga, varibland ett stort antal kvinnor, som var både piloter, sjuksköterskor, pilotsmugglare och ambulansförare.
Third Book ägnas åt Entertainers av alla slag medan den fjärde har rubriken Rogues, som betyder skälmar, kanaljer. Där träffar vi nyss nämnda Barbara Skelton men även Bob Haldeman,
Nixons polare och en av centralfigurerna i Watergateaffären.
I böckerna beskrivs kändisar som Miles Davis och Liberace men ofta är det för oss okända stjärnor som porträtteras, givande det också.
Somligas levnadshistoria trotsar all beskrivning.
Till exempel Slim Gaillards.
Han föddes på Kuba, judisk far, svart mor, fadern arbetade som steward på kryssningsfartyg. När Slim var tolv fick han följa med på en långtur, varvid han blev akterseglad på Kreta.
Han återsåg aldrig sina föräldrar.
Han togs om hand av en grek, som lärde honom grekiska och gjorde honom till skomakare. Senare lyckades han ta sig till USA. Där
blev han berömd boxare, bombplans-
pilot (!), berömd jazzmusiker (piano, gitarr, sång), och kompositör – (Miles Davis beundrade honom stort). Ett charmtroll som hade ihop det med såväl Ava Gardner, Rita Hayworth som Lana Turner …
Vill man hålla sig till svenskan men ändå umgås med ett stort antal brittiska original rekommenderar jag varmt Johan Hakelius tre böcker, Rule, Britainnia, Ladies och Döda vita män, från första bokstaven till sista, högklassisk underhållning.
En av de excentriker som Hakelius så förtjänstfullt porträtterar är Hugh Massingberd, redaktör för familjesidan i The Daily Telegraph och ansvarig för de volymer fascinerande runor jag just berättat om. ●