I dagens nya sköna digitala värld är det okej att vara misstänksam, dubbelkolla hellre avsändaren än att lita blint på den. Oavsett om det sker via mejl, sms eller telefon – lämna aldrig ut personlig information om du inte är säker.
Nätbedrägerier har blivit allt vanligare och bedragarna använder sig av olika metoder för att lura oss.
Phishing, vishing och smishing – vad betyder det egentligen? Allt handlar om ”nätfiske”, det vill säga olika sätt att luras i den nya digitala världen. Phishing innebär att bedragare skickar mejl som ser ut att komma från pålitliga källor, vishing är bedrägeri via telefonsamtal och smishing via sms. Genom att bli medveten om varningstecknen kan du bättre skydda dig själv och dina nära och kära från att bli lurade.
En bra minnesregel: Bedragare jobbar med stress, men kom ihåg att det är aldrig bråttom med att lämna ut personliga uppgifter. Riktiga företag pressar dig aldrig att agera snabbt.
Här är några tips på vad du ska se upp med när det gäller nätbedrägerier och felaktiga länkar. Har du fått ett ett mejl som ser ut att komma från en pålitlig källa? Det kan vara kända banker, myndigheter, ”Postnord” eller liknande. Uppmanas du att lämna ut personlig information eller klicka på en länk? Gör inte det. Klicka aldrig på länkar du inte bett om.
Blir du uppringd av en persom som utger sig för att vara från en bank eller annan som du uppfattar som pålitlig institution och försöker få dig att lämna ut känslig information? Det finns bara en sak du ska göra: Lägg på direkt.
Har du fått ett sms i mobilen som innehåller länkar eller ber dig lämna ut personlig information? Klicka absolut inte på okända länkar och lämna inte ut någon information om dig. ■
■ Fel i webbadressen. Bedragare använder ofta adresser som liknar riktiga webbplatser men med små avvikelser, som stavfel, extra eller omkastade bokstäver eller siffror som är svåra att upptäcka. Exempel: http://www.exampel.com i stället för http://www.example.com.
■ http eller https? https i början av webbadresser är säkrare. Bokstaven s i https står för secure (säker) och innebär att data som skickas mellan din webbläsare och webbplatsen är krypterad. Det skyddar informationen från att avlyssnas av tredje part och minskar risken för att bli lurad av en falsk webbplats.
Med http finns ingen kryptering, vilket gör det lättare för angripare att avlyssna eller manipulera data. Använd alltid webbplatser som använder https, särskilt när du hanterar känslig information som lösenord eller betalningsuppgifter.
■ Oväntade meddelanden: Var försiktig med länkar i e-postmeddelanden eller i sms, från såväl kända som okända avsändare. Särskilt om de verkar brådskande eller för bra för att vara sanna. Då rör det sig sannolikt om en bluff.
■ Stavfel och och språkfel: Många bluffmeddelanden innehåller stavfel eller dålig grammatik, vilket kan vara en varningssignal.
■ Förkortade länkar: Kortare versioner av långa webbadresser. De används ofta, både i mejl och sms, för spara plats.
Men de kan också användas för att dölja skadliga webbadresser, så var försiktig: bit.ly eller goo.gl är välkända men för säkerhets skull, klicka bara på dem om du är absolut säker på vem avsändaren är.
■ Ovanliga domännamn: Länkar som använder ovanliga eller obekanta domännamn kan vara misstänkta.
1. Identifiera dig aldrig med bank-id eller lämna ut dina koder på uppmaning av någon annan.
2. Lägg på luren om någon ringer och du blir osäker. Ring istället tillbaka på ett nummer som du själv tar reda på.
3. Klicka aldrig på länkar som kommer via e-post eller sms. Särskilt om du inte känner igen avsändaren.
Tips! Var skeptisk till alla sms som handlar om insamlingar. Skänk bara pengar till välgörenhetsorganisationer som har ett konto som börjar med 90.
Istället för att klicka på en länk i ett sms eller mejl kan du kontrollera äktheten genom att själv söka upp avsändarens webbplats och vid behov logga in där.
Om du ändå har klickat på en länk som du inte borde ha klickat på, så finns det några saker som du kan göra för att minimera skadan.
■ Stäng av internet: Om du misstänker att din enhet har blivit infekterad, börja med att koppla från internet för att förhindra ytterligare skada.
■ Skanna din enhet: Använd ett uppdaterat antivirusprogram för att skanna din enhet efter skadlig programvara.
■ Byt lösenord: Om du har angett inloggningsuppgifter på en misstänkt webbplats, ändra dina lösenord omedelbart, särskilt för viktiga konton som e-post och bank.
■ Kontakta din bank: Om du har delat betalningsinformation, kontakta din bank för att övervaka och eventuellt stoppa obehöriga transaktioner.
■ Rapportera bedrägeriet: Anmäl händelsen till relevanta myndigheter, polisen eller organisationer som hanterar nätbedrägerier.
ID-stöld är precis vad det låter som: Bedragare använder dina personuppgifter som de har stulit för att beställa varor, teckna abonnemang eller söka lån i ditt namn. Om du misstänker att du har blivit utsatt för ID-stöld ska du agera snabbt för att minimera skadorna.
■ Anmäl till polisen: Ring polisen på telefonnummer 114 14 och gör en anmälan om ID-stöld.
■ Spärra ID-handlingar: Om du har blivit av med dina ID-handlingar, spärra dem omedelbart.
■ Kontrollera konton: Informera din bank om situationen och kontrollera att ingen har tagit lån eller gjort banköverföringar i ditt namn.
■ Spärra personnummer: Kontakta kreditupplysningsföretag för att spärra ditt personnummer och förhindra obehöriga krediter.
■ Kontrollera folkbokföringsadress: Kontakta Skatteverket och kolla att ingen har ändrat din folkbokföringsadress.
■ Övervaka konton: Håll noga koll på dina bankkonton och kreditkort för att upptäcka eventuella obehöriga transaktioner.
■ Rapportera till kreditupplysningsföretag: Informera kreditupplysningsföretag om ID-stölden så att de kan vidta åtgärder för att skydda din kreditvärdighet.
Fake news hör vi ofta talas om numera. Det blir allt viktigare att vara källkritisk och ha koll på vem avsändaren av ett budskap är. Det gäller inte bara texter, det gäller också rörliga bilder. Tekniken kallas deepfake, det vill säga välgjorda förfalskningar. Ordet är en sammanslagning av ”fake”, alltså förfalskning, och begreppet ”deep learning” vilket betyder datorsystem som kan lära sig automatiskt och därför själva blir bättre och bättre på det de gör.
Riskerna med deep fakes är många: De kan användas i påverkanssyfte genom att imitera politiker och påverka val, skapa utpressningsvideor eller ID-kapning.
Hur ser man då att det rör sig om en fake video? Ögonen rör sig onaturligt, ansiktsuttrycket är stelt och känslolöst. Hår och tänder ser inte äkta ut. Titta lite extra på händer och tummar, de ser ofta onaturliga ut, munnens rörelser och rösten dåligt synkroniserade.
Var alltid kritisk, inte bara mot texter utan även mot videor. Särskilt om budskapet gör dig upprörd, då är sannolikhetern stor att det rör sig om falska budskap.
Tänk på dina nära och kära. Var försiktig med var du laddar upp bilder och videor. Gör det helst inte alls…
De flesta nya datorer säljs med någon form av inbyggt antivirusprogram. Det blir dock allt vanligare att prenumerera på virusprogram för att få regelbundna uppdateringar och support.
Det finns också gratisalternativ som kan ge grundläggande skydd, men de har ofta begränsade funktioner jämfört med betalversioner.
Vill du läsa mera om den nya sortens bedrägerier som ofta drabbar äldre? På polisens hemsida polisen.se under rubriken ”Skydda dig mot brott” finns många bra beskrivningar om hur olika typer av bedrägerier kan gå till. Vill du se korta filmer på samma tema går du in på polisen.se/prata-bedragerier. Internetstiftelnsen.se och säkerhetskollen.se är andra länkar med bra information och snabba kurser om digital säkerhet.