Möt Belgien i julskrud
Vintern är perfekt för en flamländsk kulturresa. Allra härligast är december då överdådigt julpynt lyser upp i gråvädret. Häng med på en smidig tågluff till tre av Belgiens finaste resmål.
Vintern är perfekt för en flamländsk kulturresa. Allra härligast är december då överdådigt julpynt lyser upp i gråvädret. Häng med på en smidig tågluff till tre av Belgiens finaste resmål.
Hjärtat dunkar snabbt och jag flämtar, 331, 332, 333 …
Andfådd av de många branta trappstegen. Men det är bara att fortsätta – steg för steg och med möten gång på gång där trappan är som smalast och brantast, då gäller det att göra sig smal.
364, 365, 366 …
Äntligen uppe på utsiktsplattformen – så högt man kan komma i Belfort, Brygges 83 meter höga klocktorn, uppfört på 1200-talet då Brygge blomstrade och var en av Flanderns allra viktigaste städer.
På utsiktsplattformen utspelade sig en dramatisk nyckelscen i den kultförklarade gangsterfilmen In Bruges om de två yrkesmördarna på flykt. Denna gråa decemberdag är det enda dramatiska här uppe den kalla vind från havet som man inte känner av nere i den medeltida stadens små gränder.
Jag blickar ner på Grote Markt, under veckorna före jul täckt av julmarknadsstånd och året-runt-öppna uteserveringar. Vid torget reser sig två mäktiga byggnader – Provinsiaal Hof i neogotisk stil och Historium i ett hus från 1200-talet. Där kan man göra en virtuell tur genom det medeltida Brygge. Men en så stor del av Brygge har medeltida rötter att man får samma känsla av tidsresa bara
genom att flanera i staden som jag enkelt nått på 1,5 timme med tåg från Bryssels flygplats.
En given upplevelse om man vill förstå Brygges historia med otaliga ekonomiska upp- och nedgångar är Stadhuis, med makalös 1400-talsfasad och en överdekorerad mötessal, öppen för allmänheten.
I ett sidorum finns en stor modell av Brygge med omgivningar hela vägen ner till havet. På modellen projiceras stadens historia medan berättelsen serveras i hörlurar. Handelsstaden hade på medeltiden långa perioder av stort välstånd som gång på gång bröts då havet översvämmade landskapet och gjorde det svårt att nå Brygge med båt.
Invånarna försökte kontra naturens krafter genom allt från utdikning till otaliga kanalbyggen, men varje gång slog havet tillbaks igen och man tvingades börja om på ny kula. Till slut gick det inte längre, storhetstiden var över redan på 1500-talet. Brygge blev en obetydlig stad där utvecklingen stannat.

Efter Belgiens självständighet 1830 började turister så smått upptäcka denna märkligt välbevarade medeltida stad. Sen blev Georges Rodenbachs illustrerade roman Bruges-la-Morte en succé, turisterna vällde in från hela Europa och på den vägen är det.
Brygge domineras idag av turister som vill fotografera sig framför vackra medeltida byggnader. Och sådana finns det gott om: Några höjdare är Onze-Lieve-Vrouwekerk med sitt 115 meter höga kyrktorn (världens näst högsta i tegel). Den givna höjdpunkten bland kyrkans utsökta utsmyckningar är Michelangelos ”Madonnan och barnet”, en av ytterst få skulpturer som den italienske mästaren skapade till beställare utanför Italien.
Mer superb konst från den flamländska guldåldern på 1600-talet ser jag på Groeningemuseum. Många stannar extra länge framför Jan van Eycks makalösa oljemålning ”Kaniken Joris van der Paeles madonna”, från 1436 – ett superdetaljerat mästerverk.
Men det finns gott om annat ögongodis på museet där besökarna får följa Brygges konstnärer från medeltid till nutid.

Nästan ingen besökare hoppar över en kanaltur med sightseeingbåt. På Gruuthusemuseum skildras stadens medeltida historia och 2023 slog Sint-Jaanshospitaal upp dörrarna igen efter ett långt renoveringsarbete. Sjukhuset grundades på 1100-talet som en plats dit alla som behövde vård eller vila var välkomna – oavsett samhällsklass. Nu rymmer det en konstupplevelse som talar direkt till hjärtat.
Men även mer modest arkitektur kan vara spännande – som de många slutna kvarteren med godshuizen runt fina trädgårdar.
Dessa bostäder anlades av gillen och fromma kristna från 1300-talet och framåt och uppläts då, liksom nu, till pensionärer.
Sen ska man ju också hinna med att hänga på kaféer, ta en öl eller två på ställen som mikrobryggeriet De Halve Maan, äta gott och besöka några chokladbutiker.
Jag far vidare till Gent, en halvtimme bort med tåg:
– I Brygge dominerar ju medeltida arkitektur. Gent drabbades till skillnad från Brygge aldrig av någon dramatisk ekonomisk nedgång så centrum är fyllt av historiska byggnader från alla epoker. Här vid flodkajen ser du medeltida hus i romansk still bredvid byggnader i renässans- och barockstil, säger min guide denna förmiddag, den pensionerade läraren Pierre Vincjk.
– I Gent flyter floderna Leie och Skelt samman och det var flodtransporterna som gjorde Gent rikt, då staden tog höga tullar av alla båtar som passerade. Vanligen togs en del lasten som tull och Het Cooremetershuys, här vid kajen, byggdes på 1200-talet för att förvara den säd man fick in.

Gent är med sina 240 000 invånare – där 80 000 är studenter – mer än dubbelt så stort som Brygge, men även här finns det mesta på gångavstånd i centrum. Ett sevärt undantag är S.M.A.K, med samtida konst som utmanar sinnena rejält.
Vi fortsätter guidningen till Sankt Michaelsbron varifrån man har en fin vy över Gents mäktiga rad av kyrkor och klocktorn. Att de ligger nästan vägg-i-vägg beror på att de uppförts av olika intressenter och för dem var tornen viktiga som utkikspunkter.

Storslagna Sint Baafskathedraal är delvis ett museum, vigt åt den berömda altartavlan ”Tillbedjan av lammet”. Den är i toppskick, men innan man får se den väntar en timslång tur genom kryptan med VR-glasögon, där tavlans tillkomst levandegörs i rörliga bilder och ljud. Innan jag och guiden skiljs åt stannar vi till vid Gents geniala lösning för att få stopp på nedklottrade hus – Graffiti street – en smal gränd där vem som helst fritt får klottra eller skapa gatukonst.
– Varje gång jag går här ser väggarna annorlunda ut. Och klottret i resten av Gent har faktiskt minskat.
När kvällsmörkret fallit lämnar jag julmarknadens karuseller, muggar med het öl, friterade snacks och rosa sockervadd bakom mig, kliver in i den flerhundraåriga tyghallen strax intill Sint Baafskathedraal och tar hissen upp i klocktornet, för en härlig utsikt över alla juldekorationer, det stora Pariserhjulet och folkmyllret långt där nere.

Härifrån ser jag universitetets berömda 24-vånings boktorn i Bauhausstil, färdigställd under andra världskrigets tyska ockupation. Boktornet tog Pierre Vincjk med mig till på förmiddagen, liksom Vintercirkusen, som efter att ha byggts som cirkus 1885 under många årtionden var p-hus. Nu har den förvandlats till en mycket speciell lokal för nystartsföretag – gå in, ta en fika och titta!
Dags för en ny kort tågresa – till Bryssels centralstation. Den belgiska huvudstaden med

sina EU-institutioner och Natohögkvarter bjuder på allt från kontorskvarter i glas, ljuvliga områden med utsökta jugendhus, flera stora parker till en kompakt citykärna med vackra hus från medeltid till 1800-tal.
La ville basse (Lägre staden) ligger en kort nedförsbacke bort från centralstationen och är Bryssels centrum med det världsarvsskyddade torget Grand Place som kronan på verket. Störst är rådhuset med ett 96 meter högt torn, mittemot står Maison du Roi med Bryssels stadsmuseum. Torgets vackra skråhus med överdådiga gulddetaljer uppfördes på medeltiden, men är kopior från tidigt 1700-tal eftersom en fransk armé förstörde centrala Bryssel 1695.
Precis som i Brygge och Gent glittrar julbelysningen överallt. På Grand Place har man till och med ett ljusspel till musik kvällstid – tänk snarare diskotek än julmys.

Kvarteren runt Grand Place är restaurangtäta – inklusive en del turistfällor. Men också flera höjdare, som Le Pêcheur där jag äter en överdådig skaldjursplatå en kväll och klassiska Le Cirio, där damerna ofta väljer en half-en-half – lika delar torrt vitt vin och skumpa.

Belgien är stolt över sin öltradition och därför dög bara det bästa när man äntligen satsade på ett modernt ölmuseum här i Bryssel.
– Belgian Beer World är väldigt interaktivt och riktar sig mest till dem som inte redan är ölkonnässörer, konstaterar min ölkunnige guide, Stijn van Hout, som testat över 2 000 olika belgiska öl.
– Det säger något om mitt land att vi låtit bygga om ett stort vackert börshus mitt i stan till just ölmuseum. I andra länder hade byggnaden nog blivit konstmuseum.
Belgiska bryggare testar gärna nya smakidéer, något man kan utforska på mikrobryggerierna Brasserie de la Senne och Brussels Beer Project eller på

högklassiga ölhak som Chez Moder Lambic och Monk – det senare i ett av stadens trevligaste områden, nära kyrkan Sainte-Catherine.
Men man kan ju inte bara dricka öl – för Bryssel har många sevärdheter. Mest berömd (och överskattad) är den kissande lilla skulpturpojken Manneken Pis. Sen några år finns också den kissande flickan Jeanneke Pis i Fidélité-gränden. Men skojigast är Zennike Pis, en bronshund på Rue des Chartreux som gör som alla Brysselhundar – pinkar på en stolpe.
En lång tunnelbanetur ut från centrum hittar man Atomium – en silvrig atommodell i megaformat från världsutställningen 1958. Man kan gå in i den, men finast är den utifrån. Strax intill ligger ett fint designmuseum.
Vill man se bra konst siktar man på Musées Royaux des Beaux-Arts de Belgique i Övre staden – La Ville Haute. Museet är sex konstmuseer i ett i samma komplex. Häpna över Bruegel- och Bosch-målningar och surrealistiska mästerverk av René Magritte.
Allt hinns inte med på bara ett par dagar i Bryssel – som tur är har jag vid andra besök följt med på en fri guidad tur i EU-parlamentet, strosat bland de bästa art nouveau-husen (fler är öppna för allmänheten), mött Tintin och Spirou på seriemuseet Centre Belge de la Bande Dessinée och gått en chokladkurs – det är kul, utbudet är stort och man får ta med sig alla praliner man gjort. Nu återstår bara den korta tågresan till flyget. ■

Tåg Malmö–Bryssel tar mellan 13,5 och timmar. Med flyg tar resan Stockholm–Bryssel 1,45 timmar. Direktflyg från Stockholm med SAS, Brussels Airlines och Ryanair, från Göteborg med Brussels Airlines och Ryanair och från Köpenhamn med SAS och Brussels Airlines.
Bästa tiden
Vinteresor är mysigast i december då alla juldekorationer lyser upp städerna, men för färre turister är februari och mars perfekt – då anas redan våren. Mer info: visitflanders.com/en
Bästa sättet att resa inom Belgien är med tåg: Avstånden är korta, avgångarna täta och platsbiljetter behövs inte. 65-plussare har generösa rabatter, i juletid upp till halva priset. www.belgiantrain.be/en
Pand Hotel, Pandreitje 19, Brygge, bjuder på en lyxig känsla av det förra sekelskiftet och frukosten är rena drömmen. Dubbelrum från
1 800 kr i december. pandhotel com
Hotel Harmony, Kraanlei 37, Gent, har tysta rum, riktigt bra frukost och behändigt nära till allt. Dubbelrum i december från 1 300 kr. hotel-harmony.be
Hotel Le Dixseptième, Rue de la Madeleine 25, Bryssel, är elegant, ombonat och väldigt centralt. Dubbelrum i december för runt 2 000 kr. ledixseptieme.be

Le Mystique, Niklaas Desparsstraat 11, Brugge, modern fransk mat i vackra uppläggningar i en lokal värdig en kung.
Republiek Grand Café, Sint-Jakobsstraat 36, Brygge, har både vanliga huvudrätter och rätter att dela.
De Abt, Lange Kruisstraat 4, Gent, har Orval-öl på tapp och en bred meny där råbiffen med belgiska pommes frites håller toppklass.
Du Progres, Korenmarkt 10, Gent, är mysigt, populärt och maten prisvärd.
Les Brigittines, Place de la Chapelle 5, Bryssel, är en gemytlig gourmetinstitution med idel flamländska rätter på menyn – bordsbokning krävs!
Humus & Hortense, Rue de Vergnies 2, Bryssel, är en av världens bästa vegetariska restauranger och serverar avsmakningsmenyer åt runt 20 gäster per sittning.