Sex & Relationer
Äntligen börjar jag hämta mig efter sommarens alla besök i stugan. Vi fick en lugn september, när alla semestrar var slut och besöken upphörde från familj och vänner. Men från midsommar och till slutet av augusti var det bara enstaka dagar som vi var själva, min man och jag. Det är ju roligt att få besök, under en begränsad tid, men man behöver ju egen tid också där vi kan ha lugn och ro och syssla med vårt.
Vi är pensionärer sedan några år och man orkar inte med samma intensiva liv längre, som man gjorde förr.
Jag, vi, har svårt att freda vår egen tid så när barn och barnbarn, eller vänner, frågar om de kan komma och hälsa på några dagar så känns det omöjligt att säga nej. De säger att vi ska hjälpas åt, men det största ansvaret hamnar ändå på oss. Vår stuga ligger väldigt fint i närheten av vatten och bra bad så jag förstår att det känns härligt att semestra här, men jag orkar inte fortsätta med att driva detta ”pensionat”.
SVAR: Tack för ditt brev. Många av oss behöver träna på att vara tydligare med hur våra egna behov ser ut, både inför oss själva och omgivningen.
Har man en tendens att vilja vara till lags för att inte få skuldkänslor så behöver man bearbeta sina egna tankar.
Det handlar inte om egoism att vara försiktig med att bjuda på sig själv och sitt, att ta hand om sitt eget välmående gör att man också har mer att erbjuda med hjärtat.
Mitt råd till dig och din man är att ni nu snart diskuterar hur ni vill ha nästa sommar. Börja med att skissa på egen tid, lediga veckor bara för er själva. Gör arbetslistor som ni delar ut inför besöken, den som ansvarar för middagen gör också inköpen exempelvis, dukning, disk mm. Inför planeringen av besöken brukar det kännas bra även för gästerna att få klara besked vad som gäller. När man kan anlända och hur länge man kan stanna och vilken dag eller dagar man står för maten, inklusive för- och efterarbete.
En bra grundplanering gör att alla får möjlighet till avkoppling och att njuta av samvaron.