Varför respekterar inte folk vår kärlek?

Jag är så besviken på människors trångsynthet. Jag bor i en liten by i Västergötland tillsammans med min fru, vår dotter och våra katter. Vi flyttade hit för sex år sedan och grannarna visade att vi var välkomna från början.
Jag förstår så här i efterhand att de trodde att vi var två väninnor som slagit oss ihop och köpt en liten gård. Men snart hade någon förstått att vi var gifta och då började tråkigheterna. En del grannar slutade hälsa och när vi var i affären i byn var det inte någon som pratade med oss, vi blev behandlade som luft.
Efter en tid eskalerade fientligheten till rykten om oss, bland annat att vi inte var att lita på ekonomiskt.
När vi beställde jord eller något från sågen fick vi betala i förskott. Vi kom till och med på någon som kikade på oss genom ett av våra fönster, jag antar för att se hur vi levde. Vi har alltid varit skötsamma och har inga betalningsanmärkningar.
Det är svårt att förstå att det fortfarande kan vara så provocerande att två människor av samma kön lever ihop, för jag kan inte se att det handlar om något annat.
Vi är sociala och hänsynsfulla. Vi lägger oss inte i våra grannarnas sexliv, vi är två vanliga kvinnor som älskar varandra, varför är det så svårt att respektera?

SVAR: Tack för ditt brev. Det är beklämmande att fördomar fortfarande lever kvar trots all information och utbildning i frågor om HBTQ-frågor, homo/bi/trans-sexualitet och queer, i ert fall om lesbisk kärlek. Sexualitet har alltid väckt fantasi och intresse, men tyvärr också rädslor för det man inte förstår sig på, har erfarenhet av eller praktiserar själv. Bor man i en större stad är folk inte lika intresserad av hur grannarna lever.
Du skriver ingenting om hur ni eventuellt försökt att få till lite umgänge med grannarna. Ett sätt kan vara att bjuda in till loppis på gården, det är ju något som är populärt. Eller en enkel fikastund i trädgården med öppet hus.
Genom att träffas under enkla omständigheter får man också möjlighet att ifrågasätta sina egna fördomar.
Det är inte ert ansvar att bearbeta folks fördomar men det kan underlätta livet för er.