FRÅGA: Jag tillhör gruppen ”unga pensionärer” – jag valde att gå i pension vid 64. Först efter att jag gick i pension insåg jag att jag får betala högre skatt. Eftersom jag inte får lön längre får jag inte längre jobbskatteavdrag. Jag trodde att jag skulle få ”sänkt skatt för pensionärer” som politikerna talar om, men så är det tydligen inte. Ska det verkligen vara så här? Borde inte sänkt skatt gälla från att man tar ut pension?
SVAR: Du har hamnat i det jag brukar kalla skatteglappet – alltså det glapp som uppstår mellan löneinkomst som omfattas av jobbskatteavdraget och att det förhöjda grundavdraget börjar gälla. Det här skatteglappet är mycket kännbart – ofta 2 000 till 3 000 kronor i månaden i högre skatt.
Det förhöjda grundavdraget är det skatteavdrag som felaktigt brukar kallas för den sänkta skatten för pensionärer. Men det förhöjda grundavdraget börjar inte gälla när man går i pension, utan är knutet till ålder. Just nu gäller att den som har fyllt 66 år vid ingången av inkomståret får ett förhöjt grundavdrag. Från 1 januari nästa år höjs åldersgränsen till att du ska ha fyllt 67 år vid årets ingång (eller med andra ord: du ska fylla 68 under 2027).
Det är inte alls bra att politiker talar om ”sänkt skatt för pensionärer” när de menar det förhöjda grundavdraget, eftersom det ger en felaktig bild av beskattningen av pensionärer.
Det är knappast ett misstag som skapat ordningen att den sänkta skatten inte är knuten till pensionsuttaget. Politikerna vill gärna att vi arbetar högre upp i åldrarna och att skatten sänks i 67–68-årsåldern är ett sätt att skapa drivkrafter att arbeta längre.
Ett annat sätt att beskriva detta är att vi straffskattas om vi lämnar arbetslivet tidigt.
PRO:s uppfattning är att det ska vara samma skatt på inkomsten, oavsett ålder och oavsett om pengarna kommer från arbete eller pension.