Minskad snittålder för pensionsuttag
Snittåldern för att börja ta ut sin pension har minskat något. Men den övergripande trenden är att pensionen börjar tas ut allt senare.
Snittåldern för att börja ta ut sin pension har minskat något. Men den övergripande trenden är att pensionen börjar tas ut allt senare.
(Uppdaterad) Förändringar i pensionssystemet påverkar vid vilken ålder människor börjar ta ut sin pension. Åldersgränserna för hur länge vi ska arbeta flyttas fram genom politiska beslut och vi går därmed i pension allt senare. Bakgrunden är att landets befolkning idag lever längre och att pensioner betalas ut under allt längre tid.
En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar dock att den genomsnittliga åldern för att börja ta ut sin pension minskade lite under förra året jämfört med 2023. Från 66 års ålder till 65,5 års ålder i genomsnitt. Men då var också 2023 lite av ett rekordår för den genomsnittliga pensionsåldern, och jämfört med de senaste femton åren ligger vi fortfarande högt.
Anledningen till att det ser ut såhär är de åldershöjningar som trädde ikraft 2023. Då höjdes den lägsta åldern för att få ta ut allmän inkomstgrundad pension från 62 till 63 år. Samtidigt höjdes åldern för när grundskyddet börjar gälla från 65 till 66 år.
”Frivillighet bör gälla, inte piska i form av höjda pensionsåldrar”
Många som påverkades av de förändrade åldersgränserna fick därmed vänta med att ta ut sin pension till 2024 vilket drog upp snittet för 2023 och sänkte snittet för 2024.
– En stigande snittålder för pensionering som beror på att människor kan och vill arbeta längre är så klart bra. Äldre arbetskraft har mycket att ge på arbetsmarknaden och ytterligare år i arbete ger högre pension, även om den effekten borde vara större. Men det mesta tyder på att snittåldern för pensionering stiger för att politikerna beslutat om höjda åldersgränser för att ta ut pension. Att gränsen för garantipensionen höjts till 66 år innebär nog att många som velat gå tidigare känner sig tvingade att stanna ett år till på arbetsmarknaden och det höjer snittet, säger Joel Stade som är sakkunnig om pensionärers ekonomi på Pensionärernas riksorganisation, PRO.
Han framhåller att många redan haft ett långt och slitsamt arbetsliv och inte orkar jobba långt upp i åldern.
– PRO:s uppfattning är att det måste finnas en ventil för dem som börjat arbeta tidigt och som vill gå i pension tidigare än de pensionsåldrar som nu gäller. Vi menar också att bästa sättet att förlänga arbetslivet är att förbättra arbetsmiljön och minska stressen. Frivillighet bör gälla, inte piska i form av höjda pensionsåldrar, säger Joel Stade.
Allmän pension är den statliga pensionen som Pensionsmyndigheten ansvarar för.
Alla som har arbetat eller bott i Sverige får allmän pension. Den grundas på alla inkomster du har betalat skatt för. Det gäller även inkomster som arbetslöshetsersättning, sjuk- eller aktivitetsersättning och föräldrapenning.
Det finns också en del i den allmänna pensionen som inte tjänas in genom inkomst: garantipensionen. Den är ett grundskydd för dem som haft låg eller ingen inkomst.
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen som sparas i fonder. 2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten avsätts varje år till detta.
Utöver den allmänna pensionen får de flesta även tjänstepension från arbetsgivaren. Vissa har även ett privat pensionssparande.
Källa: Pensionsmyndigheten
Grundskyddet i det svenska pensionssystemet består av flera delar och är till för dem som haft låg eller ingen inkomst av arbete.
Garantipension: Är till för dem som haft en låg eller ingen inkomst från arbete under livet. Om du inte haft någon arbetsinkomst i Sverige kommer din allmänna pension bestå av garantipension. För en ensamstående person är garantipensionen som mest 11 907 kronor per månad och 10 780 kronor i månaden för gifta. Om du istället har haft en låg inkomst från arbete kommer en del av pensionen bestå av inkomstgrundad pension och en del av garantipension.
Bostadstillägg: Ett skattefritt tillägg för den som har låg pension. Hela ekonomin tas med i beräkningen.
Särskilt bostadstillägg: För personer med höga boendekostnader finns också ett särskilt bostadstillägg.
Äldreförsörjningsstöd: För personer som inte har rätt till full garantipension finns äldreförsörjningsstödet som fungerar som ett yttersta skyddsnät och säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre.
Inkomstpensionstillägg: Infördes med motiveringen att öka respektavståndet, som avser skillnaden i pensionsinkomst för den som har arbetat och den som inte har arbetat ett helt yrkesliv.
Källa: Pensionsmyndigheten