Pensionsmyndigheten erkänner nu att man missat informera regeringen om situationen för de födda 1957 som kommit i kläm när pensionsåldern höjdes. PRO har påpekat problemet sedan 2019.
(Uppdaterad) Sedan riksdagen i juni 2022 fattade beslutet om att åldersgränsen för grundavdraget höjs från 66 till 67 år har personer födda 1957, liksom pensionärsorganisationer som PRO, protesterat högljutt. Detta eftersom det innebär en skattehöjning för 66-åringarna.
De födda 1957 betalar i snitt 2 000 kronor mer i månaden då de varken får del av jobbskatteavdrag eller förhöjt grundavdrag.
Så sent som i mitten av augusti påpekade Pensionärernas riksorganisation, PRO, återigen i ett kritiskt remissyttrande till Finansdepartementet att personer som fyllt 65 men inte 66 år vid utgång av 2023 ”missar” ett år av lägre skatt.
Men redan i maj 2019 påtalade PRO och de andra pensionärsorganisationerna skatteeffekten för regeringen, i ett remissvar på Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem.
I remissvaret står att ”Att höja åldern för skattelättnader i skattesystemet framstår också i nuläget som kontraproduktivt.” och att ”Reformen av skattesystemet innebär att skatten blir högre vid 66 års ålder när rätten till förhöjt grundavdrag ges först vid 67 års ålder.
Nu bemöter Pensionsmyndigheten kritiken och medger att konsekvenserna för dem som är födda 1957 och 1959 som också drabbas när pensionsåldern höjs från 67 till 68 år:
”I vårt remissvar på regeringens lagförslag uppmärksammade Pensionsmyndigheten inte regeringen på dessa effekter. I efterhand inser vi att vi borde ha lyft fram dessa konsekvenser i remissvaret eftersom vi anser att lagändringen har effekter som är ologiska för personer födda 1957 och 1959. Pensionsmyndigheten beklagar att vi inte informerade regeringen om detta”, skriver Ole Settergren, chef för analysavdelningen vid Pensionsmyndigheten.
Som PROpensionären tidigare berättat kräver PRO att regeringen kompenserar 57:orna och anslår pengar för det i vårbudgeten.
– Det förväntar vi oss av finansminister Elisabeth Svantesson, säger Joel Stade, sakkunnig i pensionärers ekonomi, vid Pensionärernas riksorganisation, och fortsätter:
– Att regeringen ska kontakta relevanta myndigheter och inhämta relevanta synpunkter på sina förslag innan de går till riksdagen står inskrivet i regeringsformen, en av våra grundlagar. Det är en klok regel – ett sätt att minska risken för felaktigheter och oförutsedda konsekvenser av lagförslag. Men det bygger på att myndigheterna gör sin del av arbetet och verkligen genomlyser regeringsförslagen.
– Bara sju månader innan årsskiftet ändrade riksdag och regeringen förutsättningarna genom att skjuta fram åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Det är inte rimligt. Det blev inte heller bättre av att myndigheterna inte spred information om de nya förhållandena. När beslutet om ändrad åldersgräns fattades av riksdagen hade många redan varskott arbetsgivaren om pensionering. Många hade säkert väntat med pensionen för att undgå skattesmällen, men man kan inte förvänta sig att människor ska agera på information som de inte har, säger Joel Stade.
Läs också:
PRO kräver rättvisa och kompensation för 57:orna
Vad gör PRO för oss som är födda 1957?